Monthly Archives: november 2014

Länets motorklubbar – Mångfald & kultur på hjul!

corvette-white-beautiful-profileNu lägger sig hösten över Östergötland och för många som är motorintresserade börjar nu en kreativ process, planer smids, delar investeras, vänner börjar dela garage och inspirationen spirar. Höstsäsongen är till för mekande och medlemmarna i länets otaliga bilklubbar har troligtsvis rejält med griller i huvudet om vad som kommer att bli den nästa trenden eller hur man ska prioritera när regnet och snön vräker ner.

FORD-ZEPHYR-SIX-MARK-IIMånga gör små förbättringar, andra ger sig på nya projekt och det största antalet garagefantaster hittar väl alltid på något som bör fixas. Andra pallar upp bilen på bockar och drar över det stora täcket över sin vän och funderar lite till, men de flesta har det gemensamt att de har svårt att låta bli att ge sin älsklingsbil lite omsorg även under vintern.

Här i Östergötland är mångfalden inom bilhobbyn bred. Till skillnad från till exempel Dalarna så har vi troligen ett större antal europeiska entusiastbilar här, men vi ska vara på det klara med att amerikanska bilar, och speciellt de med rejält med muskler under huven är mäkta populära. Fråga Torgny från Åtvidaberg som lagt ner åtta års fritid i sin Dodge Charger, eller killarna i Motalas Muscle Gear Car Club som med Mikael Åkesson och Rickard Göransson i spetsen anordnar American Power Tour, ett evenemang som är fullbokat år efter år. Länet har ett flertal jänkebilsklubbar! Streetpack, Åby Motorklubb, Norrköpings Motorklubb samt många andra gillar verkligen ljudet av V8:or. Finspång? Där har vi en av de absolut äldsta klubbarna i landet, Finspongs Motorsällskap som har många aktiviteter inte minst inom motocross men också discipliner som rally och folkrace.

skodaI Linköping finns bland annat Linköpings Antikbilsklubb som med sina 53 år utan att någonsin uppmärksammats i länets media har en god gemenskap och ett stort antal bilar och medlemmar av alla dess sorter. Lägg där till Östgöta Sportvagnsklubb som sedan starten 1974 blivit ett tillhåll för personer som gillar att åka på bana och träffas och fika och snacka. Folkvagnen, även kallad bubblan har ett stort antal fans, Motalas VW Entusiaster med Lars och Fogge har spridit kunskap om kanske världens mest använda bil i snart 24 år nu. Inte långt från dem finns VW GTI klubben som har sitt säte i Tranås. MK Skandia är inte enbart Rotmosfester utan har ett stort antal eldsjälar som hjälps åt.

ford-overtakeDet samma gäller för Linköpings Motorsällskap. På Sviestad och på Mantorp Park finns det gott om resurser att tillhandahålla när det gäller kreativ körning på två eller flera hjul. De yngre motorfantasterna hänger gärna på Facebook och SKC som anordnar Linköpingsträffarna har inga som helst problem att dra ihop flera hundra besökare från hela länet när det är träffar nere på Tornby. Tillväxten är god och även kunskaperna, och här finns en enorm variation bland bilar och medlemmar. Allt ifrån japanska raketer till svenska containrar via amerikanska och tyska läckerheter, som skiner i kvällssolen under skenet från gatlamporna.

CALLISMA-LINEUPLägg där till alla mindre föreningar, alla privatpersoner och hobbyskruvare. Hobbyn är stor och man behöver bara åka till Nykvarnsparken eller till Vadstena under nostalgidagarna för att förstå detta. I detta inlägg har jag bara skrapat på ytan och tagit upp några exempel på de föreningar som verkar i länet. Det finns mängder med garagepolare och kompisgäng som skruvar och mekar tillsammans, och lita på att de också har kul. Dessutom finns det gott om tjejer som har bilar som intresse och de blir bara fler och fler.

276-(2)Nu ser vi fram emot att bilarna ser dagens ljus i början av nästa år, vackrare än någonsin och stärkta av lite omvårdnad och kärlek.

Johan Åhlund

Ferrari 512M – En klart ovanlig Ferrari

ferrari-512m-on-trackI en tidigare post skrev jag om Ferraris åttiotalsikon Testarossa. Om Ferrari Testarossa läser du mer om här. En klassiker som med sin speciella design ritade om kartan rejält för den tidens superbilar. Det finns relativt många såna i Sverige, men när jag ändå var ute och fotade så dök det upp en bil som man nästan aldrig ser. Den här posten handlar om den ovanliga Ferrari 512M, och mig veterligen är bilen på bilderna den enda i landet.

ferrari-512m-pitlaneTestarossan tillverkades från 1984-1991 innan den uppdaterades första gången och fick namnet Ferrari 512 TR. Ferrari 512 TR tillverkades i 2261 exemplar mellan 1991-1994. Sedan lanserade man den tredje versionen, som fick namnet Ferrari 512M, där M står för Modificato. De två modellerna är väldigt lika. Kolla bara de två bilderna nedan, den översta är en 512M och under ser vi en Testarossa.

ferrari-512m-rearside1
ferrari-testarossa-rear1Pininfarinas grunddesign med ribborna längs med karossen finns kvar, men utseendemässigt har det hänt en hel del på efterföljarna. Jämför bilderna ovan! Linjerna är lite mjukare på den del ställen, både fram- och bakljusen är annorlunda och även fälgarna. Huven har nu dessutom två flyginspirerade luftintag och tittar man en stund så ser man fler skillnader om man har de båda modellerna nära varandra.

Det är mest en smaksak vilken man tycker är vackrast. Flera jag pratade med menade att den var vackrare än den svarta Testarossan som stod en bit bort, men andra gillade inte alls bakljusarrangemanget på 512M. Jag kluven då jag tycker att den ser bra ut framifrån med en front som påminner en hel del om Ferrari 355, men anser att föregångaren är snyggare bakifrån. Däremot tycker jag att fälgarna på Testarossan är betydligt vackrare än den på 512M.

Som föregångarna är detta en stor bil, 196cm bred, och 448m lång så tar den upp en del plats när den dundrar fram längs vägarna.

ferrari-512m-and-porsche-gt3Under huven finns fortfarande den tolvcylindriga boxermotorn kvar. Men dess ursprungliga 390 hästkrafter är nu uppe i 440. Dessutom väger den något mindre och har bättre aerodynamik än tidigare versioner. Detta borgar därför för finfina prestanda. 0-100 går på 4,7 sekunder och den toppar respektingivande 315 km/h. Varvmässigt så drar den ända upp till 7250 rpm. Vridstark är den också med sina 500 Nm.

Ljusmässigt så lät den här bilen betydligt vassare än den vanliga Testarossan. Det låter hårdare och mer racemässig, speciellt när den gav järnet längs med Mantorp Parks långa raka. Då lät den potent, och dess sound skiljer sig helt klart från märkets nyare vagnar, både de åttacylindriga som de tolvcylindriga. Det är dock riktigt trevligt att se en bil som används som den är tänkt för, och med det menar jag att den körs aktivt. En bana kanske inte är dess rätta element då det är mer en kontinentexpress än en banracer, men den gick rent och fint och hade bra pace längs med rakan.

Totalt byggdes 500 exemplar vilket gör den till den mest sällsynta Testarossamodellen och det här var den sista Ferrarin med boxertolva. När 512M gick i graven lanserades den gudomliga Ferrari 550 Maranello. En superbt vacker långfärdsbil med en V12 monterad fram med drivning bak.

Text & Foto : Johan Åhlund

Ford Thunderbird – Hett eftertraktad klassiker

tbird3mini642Nämn orden Ford Thunderbird till gemene man så tänker nog denne på en väl tilltagen bil med gurglande v8. Visst är det så, men den mest eftertraktade modellen var relativt liten och kompakt. När Thunderbirden presenterades 1955 fick den många bilentusiaster att verkligen tappa hakan. Sällan hade man sett en så pass modern och tjusig design som nykolingen stoltserade med. Bilen blev en dröm för många, och är det fortfarande. Modellen som tillverkades på fabriken i Dearborn mellan 1955-1957 är idag ett eftertraktat samlarobjekt, och det finns faktiskt en hel del fina exemplar i Sverige. Här i Linköping med omnejd rullar ett par stycken och det är dessa som jag passat på att fotografera. Den svarta befinner sig i det vackra friluftsmuséet Gamla Linköping och den röda är fotograferad i Nykvarnsparken.

Att lansera den första generationens Thunderbird var ett genidrag av Ford. Målet var att ta fram en liten (dock 4.4 meter lång), låg, kompakt tvåsitsig öppen bil, som var modern och elegant och samtidigt lyxig. Kunderna kunde välja mellan en hardtop i glasfiber eller en enklare suflett och man gjorde stor sak av att den faktiskt kunde lasta en hel del i skuffen.

tbird2mini642Thunderbird var Chevrolet Corvettes raka konkurrent och den lilla Forden sålde som smör i solsken. Men så är den också en förvånansvärt vacker bil med gott om detaljer att titta på. Inte minst den tjusiga inredningen men också hur fint man integrerat bilens avgasrör vars pipor sticker ut ovan kofångaren. Speciellt bra gör den sig i rött eller svart och bilarna på bilderna har verkligen fått kärlek.

tbirdinteriormini642Det finns en motor under huven också, tro det eller inte. En V8 på 292 kubiktum som lämnar mellan 193 och 198 hästkrafter, beroende på om kunden valt Ford-o-matic eller manuell växellåda. På huven finns ett scoop där fyrportsförgasaren huserar, och grillen med sitt rutnät ger bilen en alert uppsyn. Men även om Ford själva menade att bilen var sportig så höll nog inte så många köpare med om detta. Däremot var den en superbt bekväm och bedårande vacker glidare som tuffade på längs de soliga vägarna i Kalifornien. Ville man väcka motorn till liv rejält så pinnade den lilla bilen på ganska hyggligt, men det fanns gott om andra bilar som var snabbare. 175 km/h klarar den i alla fall lätt, även om toppfartssiffrorna varierar rejält i litteraturen.

Framgången blev som sagt enorm och av just den första generationen såldes lite drygt 53100 bilar. Många av dessa i den härliga röda kulören Torch Red, med matchande inredning. Fälgarna med sina Ford-logos och sina ekrar var också tjusiga, och de hade såklart vita kanter. Lita på att dessa numera är eftertraktade klassikerbilar!

Till den andra årsmodellen gjorde Ford några smärre förändringar. Bland annat så flyttades reservdäcket till aktern och hardtopen fick så kallade portholes som gjorde sikten bättre, dessutom fick framskärmarna luftintag som gjorde att de åkande fick bättre luft inne i bilen. Man erbjöd också en något större motor på 312 kubiktum som option.

Redan 1957 hade man dock ändrat sig igen och flyttade tillbaka reservhjulet till bagageutrymmet och karossen fick lite tydligare fenor och en aggressivare grill. Med den lite större motorn lämnade den nu 245 hästkrafter och prestanda var helt okej, 0-100 gick på cirka 10 sekunder, men det skulle komma ännu starkare motorer. Den 13:e december 1957 tillverkades det sista exemplaret av den första modellen. Förhållandevis många finns kvar idag och ägarna vårdar dem ömt. Namnet Thunderbird kom dock att hänga med länge, totalt hade elva olika modeller namnet och den sista tillverkades 2005 innan ett av bilvärldens mer kända modellnamn gick ur tiden.

Gillar du Ford så finns det fler artiklar här på Spoof om andra modeller. Inte minst Fairlane samt den lite mindre Falcon. Givetvis finns här massor av bilder och texter om Mustangen också.

Text & Foto : Johan Åhlund

Ralt RT3 – Bilen som fixade Ayrton Sennas mästerskap

ralt-frontside1 Under Nostalgia Racing Days på Mantorp Park samlades det ett hundratal klassiska bilar av varierande sort för att ha roligt på banan. Trots ett sedvanligt svenskt sommarväder (det regnade så gott som hela dagen) så bjöds publiken på ett stort antal heat med klassiska standardbilar och exotiska formelracers. Totalt var 160 bilar anmälda och en av dessa var Greger Aronssons Ralt RT3 som den här texten handlar om.

ralt-1Trots vädret så är den här typen av evenemang väldigt trevliga att besöka. För här finns nämligen en väldigt fin gemenskap och ett sportmanship som är svårt att inte charmas av. De flesta förarna är väldigt erfarna och det är ofta det samma som att de inte är några ungdomar. Här fightas giganter som den blott 89-årige Erik Berger med yngre förmågor som Stig Blomkvist och Per Skårner, och dessa herrar är inte direkt rädda för att trampa plattan i mattan även när det är blött. De kör så fort materialet klarar.

Att gå runt i depån innan racet är nog det trevligaste, för humöret är på topp bland förarna och här hjälper man varandra och det var få förare som höll sig för sig själva. Jag pratade med ett antal förare och även om alla var överens om att vädret var bredövligt och att banan var lika hal som ett kontorsgolv strösslat med plastfickor så märktes det tydligt att de älskade sin hobby och sina bilar.

Ralt-RT3DDDEn som var på bra humör var Greger Aronsson som precis slagit upp sitt tält och börjat gå över detaljerna i sin kanonläckra lilla röda Ralt RT3 från 1983 när jag byter några ord med honom. Hans bil är en av de absolut tjusigaste formelbilarna som gjorts och som med sin lilla tvålitersmotor från Alfa Romeo (Ralt erbjöds även med motorer från Toyota och Volkswagen) lät mycket trevligt när Greger laddade på ute på banan. I sällskap av ett antal andra förare radade fältet upp sig och även om många körde riktigt fort så klarade sig alla ekipagen utan avåkningar. Greger själv berättade att det inte bara är att köpa en gammal formelbil och sedan njuta av problemfri racing. Hans röda lilla Ralt har krävt massor av kärlek för att fungera som den ska, och även om konstruktionen med dagens mått är i alla fall hyfsat enkel så finns det gott om grejer som kan gå sönder och bevisligen gärna gör det. Ofta. Men, det glömmer man när man vrider om nyckeln, kör ut i depån och radar upp sig för tävling.

Tro nu inte att Ralt saknar historia. Företaget grundades 1974 av Ron Tauranac som haft ett förflutet som konstruktör tillsammans med den nyligen tragiskt avlidne legenden Sir Jack Brabham. Tauranac hade rykte om sig att bygga pålitliga och samtidigt enkla och starka bilar av hög kvalitet. Ralt RT3 är en av hans mest kända skapelser och var en dominerande och extremt potent bil under åttiotalets F3-racing. Bland annat lyckades en viss Ayrton Senna vinna det engelska F3-mästerskapet 1983 i en Ralt RT3, och Martin Brundle också i en Ralt RT3 tog hem massor av poäng. Även vår svenske Stefan ”LilLövis” Johansson tävlade framgångsrikt med Ralt och vann även han det engelska F3-mästerskapet 1980. Så lita på att många racerbilsfantaster får något speciellt i blicken när Gregers röda racer rastas på banorna. Ralt RT3 är ett stycke motorhistoria. När det kommer till motoreffekt och prestanda beror det lite på vem man frågar. Men, en Ralt RT3 med en tvåliters Toyotamotor lär lämna cirka 165 hästkrafter, och med tanke på vikten om cirka 450 kg så rör den på sig rejält.

Ralt-RT3--G-Gregers bil körde under dagen tillsammans med fyra andra olika formelklasser och bästa varvtid blev 1:31.096. I race två såg jag dessvärre inte en skymt av Gregers Ralt RT3, det är väl inte helt omöjligt att något gick sönder?

Text & Foto : Johan Åhlund

Audi RS Q3 – Lilla Q3 blir vass sportsuv

Audi-RS_Q3_20151jpgAudi har precis visat upp bilder på sin kommande lilla prestandasuv Audi RS Q3 . En modell som kommer att bli spjutspetsen i Q3-serien. Designen är precis som i märkets andra moderna modeller stram och aningen mer kantig än tidigare. Audi RS Q3 kommer att kosta en rejäl slant, men köparen får dock ganska mycket för pengarna då bilen kommer med en femcylindrig motor på 2,5 liter som lämnar 340 hästkrafter och 450 Nm mellan 1600-5300 varv. Motorn är en juvel och har prisats som ”the international engine of the year” i sin klass fem år i rad, mycket tack vare sin varvglada karaktär men också för sin råstyrka och ljudet som framkallar gåshud vid gaspådrag.

Audi-RS_Q3_2012En RS Q3 lär med andra ord vara idealisk att dra husvagnen med eller att med fyrhjulsdriften säkert ta sig fram i de snömoddiga backarna när ägaren ska till fjällen eller ge sig ut på landet. Man har jobbat hårt med att få ner förbrukningen till sansade nivåer och Audi RS Q3 ska snitta på 0,84 liter milen, inte så illa då det handlar om en relativt tung bil som klarar av 0-100 på raska 4,8 sekunder. Men, så har den också ett avancerat start-stop system. Som brukligt är Audis raskare bilar strypt till 250 km/h och dit kommer man ju snabbt om man använder den nyutvecklade kopplingen och den fiffiga och uppgraderade växellådan som ska ge snabbare växlingar.

Audi-RS_Q3_20153Bilen kommer standard med 19-tums fälgar med rejäla bromsar och fjädringen är sportig och som tillval finns adaptiva dämpare. Exteriört lägger man märke till de rejäla kofångarna och den väl tilltagna grillen med sina tillhörande luftintag och quattrologga. Inne finns det tjusigt nappaläder med läckra kontrasterande sömmar och en instrumentpanel med ett lättläst och lättskött förarorienterat info-system. Mätarna har röda nålar och det finns såväl tidtagare som mätare för oljetemperatur och laddtryck.

Baspriset i Tyskland ligger på 56,600 Euro och då är bilen hyggligt välutrustad. Leveranserna av Audi RS Q3 börjar under det första kvartalet 2015.

Text : Johan Åhlund
Foto : Audi

Ken Blocks Hoonicorn – Gymkhana Seven snart här!

hoonicorn4 Ken Block lär inte ha haft det speciellt tråkigt i år. Den ena häftiga videon efter den andra radas upp och han syns mest överallt. Hans YouTubefilmer har visats flera hundra miljoner gånger. Med den nya Hoonicorn blir det säkerligen åka av. Filmen dyker upp på YouTube den 17 november!

hoonicorn1Nu är hans senaste Gymkhanakärra här och det är en bil som inte lär passera obemärkt, den heter Hoonicorn och är mer uppseendeväckande än någonsin och den lär dessutom röra på sig rejält. Hoonicorn presenterades under årets SEMA-show.

hoonicorn2Vad sägs om en rejält påkostad Ford Mustang som man konverterat till fyrhjulsdrift och trimmat upp till 845 hästkrafter? Det är lite drygt 600 hästar mer än vad bilen hade när den rullade ut ur fabriken 1965. Nu sitter det dock ingen 289:a under huven utan en rejält masserad och förstärkt pjäs på 410 kubiktum (6,7 liter) signerad Roush Yates och förfinad med delar från Nascarbilar av RTR och ASD Motorsports. 845 hästar skickas ner i marken på alla fyra hjulen genom ett sexväxlat system från Sadev. Bara motorn lär kosta lite drygt 360 000 kronor.

hoonicorn3Bilen kommer att användas flitigt i Gymkhana 7 och byggdes i Charlotte, North Carolina. Själva byggnationen tog två år och inspirationen kommer från såväl leksaksbilar som från DTM och från den senaste tidens rallybilar. Säkerheten är också viktig och komplett störtbåge samt en massa skyddande rör finns överallt i bilen. För att hålla vikten nere har man använt en hel del kolfilber i karossen.

Den 17 november dyker videon upp på YouTube!
Text : Johan Åhlund
Foto : Hoonigan

Husqvarnas Vitpilen och Svartpilen – Härlig retrocharm!

svartpilen-vitpilenHusqvarnas klassiska Silverpilen kommer många hojälskare ihåg. En klassiker som drog många blickar till sig och som blev en riktig storsäljare. Silverpilen tillverkades 1955-1965 och var en lättviktare med en 175 kubikare på 9,5 hästkrafter. Den ersattes sedan av Guldpilen som även den blev mycket populär.

I dag ägs Husqvarna av den österrikiska motorcykeljätten KTM och som en blixt från klar himmel drog man nyligen av skynket av ett par helt nya konceptmodeller. Två urläckra designstudier som man kallar Vitpilen och Svartpilen.

Husqvarna-401-Vitpilen1Vitpilen är en scrambler/caféracer som visades upp på årets EICMA-show och som förmodligen får många motorcyklister att dra efter andan och hoppas på en serieproduktion. Den är onekligen väldigt attraktiv och har ett tydligt formspråk med sin avskalade design och smidiga framtoning. Titta bara på den tjusiga framlampan som med sitt led-lyse ger den en mycket modern och clean look. skandinavisk minimalism är ett ord som använts mycket för att beskriva tanken med Vitpilen. Den drivs av en enstånka på 373 kubik och baseras i grunden på KTM´s fina Duke 390. Motorn lämnar 43 hästar och vikten är låga 135 kilo.

Husqvarna_SvartpilenMan presenterade även en version kallad Svartpilen som heller inte gick av för hackor när det kommer till kreativitet och modern formgivning. En modell som även den hyllar enkelheten och den avskalade körglädjen hos smidiga och lätta motorcyklar. Den är såklart svart med vissa detaljer i gult och har en fyrtakts enstånka i sitt kompakta chassie, körställningen är upprätt och bekväm och hela tanken är att modellen ska tilltala en publik som gillar hur motorcyklar var förr i tiden. Klassisk men samtidigt modern charm med andra ord. Med Vitpilen och Svartpilen har man verkligen fått till två tjusiga modeller. Nu hoppas vi bara på serieproduktion och i så fall även vettiga priser.

Text : Johan Åhlund
Bild : Husqvarna

Marcus Ericsson kör för Sauber F1 nästa år!

me1 Med tanke på all turbulens kring Caterhams ekonomi är det nu skönt att skriva att Marcus Ericsson nu definitivt är klar för en till säsong i F1. Nu har han skrivit på för Sauber och har nästa år säkrat. Spekulationerna har pågått en tid nu, och Eje Elgh har hela tiden dementerat att något skulle vara klart. Eje är ju knappast känd för att pladdra eller spekulera i onödan, och hans totala tystnad i saken gjorde att jag innerligt hoppades och trodde att det hade löst sig. Nu har vi en bra anledning till att kolla på F1 även nästa år, den saken är klar. Sauber kör med Ferrarimotorer och det kommer att ge Marcus Ericsson en rejäl boost jämföt med de hopplösa Renaultmotorerna som vi sett i år.

sauber-c33Det lär vara ett bra byte som Marcus gör med tanke på att det kommer att vara fullt krig om de lediga platserna nästa år. Kommer stall som Caterham och Marussia ens att finnas kvar?, och hur många bilar kommer egentligen att stå på gridden kan man ju undra. Hur som helst så är Sauber ett hyggligt stall som har betydligt bättre potential, erfarenhet och ordning på grejerna än nyss nämnda konkurrenter. Frågan är bara vem Marcus kommer att få som stallkamrat. Det sägs att Adrian Sutil är på väg bort och kanske kan den pengastarke Giedo Van De Garde få kliva upp? Det vore kanske inte så dumt! Sauber med Monisha Kaltenbom vid spakarna har haft det jobbigt i år, men de har ju tagit flera pallplatser tidigare och det här kan nog vara ett perfekt steg i rätt riktning för Marcus Ericsson. Får bara Jenson Button vara kvar hos McLaren nu också så är min lycka gjord.

Nu ser vi fram emot de två kvarvarande loppen på årets säsong och väntar in 2015 med stort intresse!
Det här är en stor dag för svensk motorsport!

Text : Johan Åhlund
Bild : MarcusEricsson.com