Monthly Archives: april 2015

Cheeseburgers med cheddarost och jalapenos enligt prisbelönt recept

spoof-burger1Årets Östgötakock 2015, Marcus Andersson gillar precis som jag en vällagad hamburgare. I det här receptet visar han hur han lagar sina burgare. Vi samlade ihop vårt glada matlagningsgäng igen och började dra på oss förkläden samtidigt som vi såg till att ha något gott att dricka under tiden vi lagade våra burgare. Vi valde dock att göra cheeseburgers. Det är väldigt viktigt att man inte blir uttorkad när man lagar mat, därför försåg vi oss med ett par amerikanska Millers och till maten serverades även denna trevliga lättdruckna öl.

Givetvis ska våra cheeseburgers vara av svenskt kött och helst hängmörat och lokalproducerat. Dock valde vi att inte följa receptet slaviskt utan höftade lite, inte minst när det gäller majonäsen, sedan pimpade vi våra burgare med en skiva smält cheddarost. Vissa av oss sexade även till dem med jalapenos för lite extra bett samt stekte brödet sådär lagom frasigt. Notera att receptet bara är för burgarna. Vi åt dessa med pommes frites som vi fick lagom krispiga. Tore Wretman, släng dig i väggen typ.

Det här behöver du:
Nötfärs (vi gjorde 4 burgare så det går åt minst 500g, vem snålar på köttet när det vankas burgare?)
Gurka, tomater, lök, majs, ruccola, eller stora blad av isbergssallad
4 st Hamburgerbröd
spoof-burger2Matolja
Dijonsenap
Vinäger (gärna äppelcidervinäger)
Ett ägg
Salt och peppar

Smaksättning till majonäsen efter smak:
Rostad lök, Kikkoman soya, örter, chilli, vitlök, wasabipasta eller soltorkade tomater.

Majonäs
4 dl matolja (sinnessjukt, vi tog 2 dl)
2 msk dijonsenap (vi tog mer)
1 msk vinäger
1 ägg samt lite salt

In med allt i ett litermått. Gasa och bromsa med mixerstav tills majonäsen är slät. Det tar hela 20 sekunder. Redan här går det att blanda i smaksättning som ska mixas, som till exempel rostad lök eller soltorkade tomater. Annars smaksätt när majonäsen är klar.

Skär upp grönsaker och lägg upp i skålar.

Öppna paketet med nötfärs. Låt färsen ligga kvar. Gör en ”gripklo” av fingrarna och nyp upp färs i den mängd som behövs för en biff. Forma den försiktigt utan att arbeta färsen till en lagom stor puck. Salta och peppra. Stek dina cheeseburgers tills de blir precis som du vill ha dem. Njut.

Text & Foto : Johan Åhlund

Bonnie och Clyde : Sanningen bakom legenden!

bc1pngDet var med stora förhoppningar som jag satte tänderna i Jeff Guinns bok Bonnie och Clyde : Sanningen bakom legenden. Titeln lovar en hel del och med tanke på att Guinn är en prisbelönt undersökande journalist så skruvades kraven på boken upp ett par snäpp. Det här kan bli riktigt intressant och spännande.

Guinn börjar lite trevande, men efter en välskriven inledning om Clydes tidiga uppväxt tar boken fart rejält. Inte minst när han når tonåren och hamnar på fel spår. Både Bonnie och Clydes liv präglades av fattigdom och redan vid tidig ålder begick Clyde en stor mängd bilstölder och smårån. Innan han träffade Bonnie gick småslantarna som brotten gav till kläder och nöjen. Men det blev värre när han insåg vad man kunde åstadkomma med vapen i händerna.

bc3Guinn berättar sakligt och väldigt noggrant om ett busfrö som kom att växa upp till en simpel småtjyv och mördare. Han blev en ung man som inte skydde några som helst medel när det gäller våld, speciellt mot poliser. 23 år gammal begick Clyde sitt första mord och flera skulle det bli. Hans kriminella karriär minskade verkligen inte när Bonnie kom in i bilden och Guinn skildrar parets kringflackande liv på ett osminkat och ytterst oglamoröst sätt. För om det var något som deras liv var, så var det kliniskt befriat från lyx och bekvämlighet. Dessutom bevisar boken med all tydlighet att både Bonnie och Clyde under de två år de hade tillsammans många gånger fick gå tomhänta från sina rånoffer. Att de ofta fick äta sig mätta på godis från uppbrutna godisautomater vittnar knappast om kriminell framgång. Det som däremot blir tydligt i boken är deras kärlek till varandra.

bc2 Guinn dödar dock den glamorösa myten om Bonnie och Clyde fullständigt. Han styrker det också med ett stort antal källhänvisningar. Hans gräv och research lämnar mycket lite att önska. Han har lagt ner oerhört mycket tid på att sätta sig in i vilka Bonnie och Clyde verkligen var. Guinn har även intervjuat både släktingar och personer som stått huvudpersonerna nära.

bccarBoken griper snabbt tag i läsaren. Relationen mellan Bonnie och Clyde är intressant, och det är svårt att begripa hur de stod ut med att leva som de gjorde. Några pengar i överflöd hade de ju aldrig, de bodde ofta i bilen och fick hålla ögonen öppna hela tiden då de var efterlysta för ett antal mord och massor av andra brott. Trots att man vet hur det slutar så är det inte utan att man som läsare verkligen hoppas att den tragiska resan ska ta en annan vändning än att sluta på en öde landsväg i utanför Bienville församling i Lousiana den 23 maj 1934. Du ser till höger hur bilen såg ut efter att poliserna öppnat eld.

Nu gick det som det gick och Guinn har verkligen lyckats med sin bok om parets liv och leverne. Den är mycket bra skriven, rappt berättad med en avslappnad humor mitt i allt det tragiska och det känns att Guinn har lagt ner oerhört många timmar på att skildra ett livsöde som han själv verkligen fascineras av. Det är en riktig tegelsten, men om man har ett uns intresse av true crime och amerikansk historia så är den snudd på obligatorisk. Rekommenderas varmt.

Här och här kan du fördjupa dig mer och se två dokumentär om Bonnie och Clyde!

Mer bokrecensioner på spoof:
Björndansen av Roslund och Thunberg
Midvintermörker av Lars Wilderäng
Lucky Man av Michael J Fox
Bilderbergmötet av Anders Jallai
Mr Tourette On Tour av Pelle Sandstrak
Drama City av George P Pelecanos
The Worst Albumcovers In The World
Maximal Rock N Roll, Svensk Maffia II och Människor det varit synd om
Alltid Odd av Dean Koontz
Odd Thomas av Dean Koontz
Minecraft av Linus Larsson och Daniel Goldberg
En dödsvind för mitt folk – Sitting Bull av Tommy Eriksson

Text : Johan Åhlund – Foton från Wiki samt från texashideout.tripod.com

Härlig Irländsk Shepherd’s pie med lammfärs

sp1Då var det återigen dags för matlagningskväll! En tradition där två personer som egentligen inte tycker om att laga mat var för sig att samlas i köket för en ny smaksensation. Vi börjar bli ett jäkligt bra team, den saken är klar. Den här gången tänkte vi laga en piffig Shepherd’s pie med lammkött som äts tillsammans med ett hyfsat vin och några flaskor Heineken. Receptet tar lite drygt 75 minuter att laga så se till att du har vin och öl att dricka under tiden ni lagar! Och kom ihåg, har ni inte roligt under tiden så blir maten därefter. Det ska vara roligt att laga mat!

Det här behövs för en läcker Shepherd’s pie:
500 g lammfärs
smör och olja till stekning
1 gul lök, finhackad
3–4 klyftor vitlök, finhackade
1 msk tomatpuré
1 msk färsk timjan, bladen
1 msk rosmarin, hackade blad
1/2 tsk chiliflakes
2 dl rött vin
sp21 burk (400 g) krossad tomat
1 tsk worchestershiresås
1/2 tsk strösocker
1/2 citron, det yttersta finrivna skalet
salt, svartpeppar

Till potatismoset:
400 g mjölig potatis, skalad
1 dl grädde
50 g smör
4 äggulor
1 dl (ca 50 g) riven cheddarost

sp3Nu kör vi! Hetta upp en rejält tilltagen stekpanna med smör och olja och stek lammfärsen tills den fått fin färg. Lyft sedan färsen ur pannan och sänk till lägsta värmen och mjukfräs sedan löken och vitlök i 10 minuter. Häll sedan tillbaka färsen och tillsätt tomatpuré, timjan, rosmarin och (rejält) med chiliflakes. Fräs sedan ett par minuter till innan du tillsätter rödvin och låter det koka in nästan helt. Häll sen i krossad tomat och låt såsen koka ihop och tjockna. Smaka sedan av med worchestershiresås, socker, citronskal, salt och svartpeppar.

Nu är det dags att sätta ugnen på 175 grader. Sedan är det nämligen dags för potatismoset. Koka potatisen mjuk i saltat vatten, häll av och låt ånga av. Pressa med potatispress ner den i en stor bunke. Koka upp grädde och smör och rör ner i den pressade potatisen. Rör sedan i äggulorna en i taget, blanda i osten och smaka av med salt och peppar. Som vanligt överdoserade vi gravt med osten. Ost är nämligen förbannat gott. Vi hade nog i 150g. Det blir inte sämre av det, det kan jag lova.

Bred ut köttfärssåsen i en ugnsfast form, lägg i moset så att det täcker och jämna till det. Sätt in i ugnen och grädda tills moset blir fint gyllene, det tar nog 30 minuter. Servera sedan med en sallad med olivolja och en skvätt citron. Vi drack vin och öl till detta och Mauro fungerade bra, detsamma gäller för ölet där vi valde Heineken. En Heineken är aldrig fel. Eller helst flera såklart. Och kom ihåg, det är Shepherd’s pie vi lagar, inte Cottage Pie för då har man i nöt- eller fläskfärs enligt de som vet.

Text & Foto : Johan Åhlund