Monthly Archives: juni 2015

Audi RS3 Sportback 2016 – Vilket ljud!


Med sina fyra dörrar och Sportsbackutförande är den nya Audi RS3 kanske inte den snyggaste eller tightaste miniraketen på marknaden. Den rör dock på sig rejält, och ljudet från den 2,5 liter stora femcylindriga turboladdade motorn är smått fantastiskt. Kolla in klippet ovan där den visar vad den kan på Vallelunga. Den nya modellen ger maffiga 367 hk, 465 Nm, 0-100 klaras av på 4,3 sekunder och så har den en toppfart på 280 km/h om man tar bort fartspärren, inte illa.
2016-audi-rs3-sportback1Den nya modellen av Audi RS3 är snabbare, starkare, lättare och snålare än sin föregångare. Den ska klara sig på 0,81 liter per mil om man kör sansat och har ett effektivt start/stopp system. Manuell växellåda finns inte utan det är en sjustegad S tronic-dubbelkopplingslåda som gäller. Priserna börjar vid 519.000 :-
Läs mer på Audi RS3´s temasajt!. Här hittar du säljmaterialet för Audi RS3 Sportsback!
Text : Johan Åhlund – Foto : Audi

Sill och potatis – Vi testar sex olika sorters sill!

sill1Sill verkar vara något man antingen älskar eller hatar. Personligen tycker jag att det är gott och i veckan var det dags för sill på menyn. I kylen fanns nämligen två olika sorter och det visade sig att min granne och kökskollega Pernilla också hade fyra olika burkar hemma. Totalt sex olika sorters sill alltså och som gjort för en rejäl middag med sill och potatis där vi kunde testa och jämföra de olika sorterna. Först kokade vi potatis, fixade lite sallad, klippte färsk gräslök och ställde fram gräddfilen.

På sillbrickan fanns följande sorter :
Icas Inlagda sill
Icas vitlökssill
Icas Selection kräftmarinerad sill
Klädesholmens kräftmarinerade sill
Abbas löksill
Alax löksill

sill2När det gäller de båda kräftmarinerade sillarna så föredrar jag Ica Selection kräftmarinerad sill framför Klädesholmens. Skillnaden är inte stor, men Icas har en matigare arom och en marinad som är precis lagom i konsistensen. Klädesholmens kräftmarinerade sill är dock också god och rejält mycket billigare, men når inte riktigt upp till Icas, mest på grund av den ganska blaskiga marinaden. Men, klart är att skillnaden i smak inte är jättestor. Båda är njutbara, men Icas strået vassare. Men, den bästa kräftmarinerade sillen jag någonsin ätit (köpt i butik alltså) är Fjällbackas Kräftmarinerade sill från Fiskexporten Varberg. Den står som totalvinnare, men vi fick inte tag på någon den här gången. På bilden ovan ser vi Icas sill till vänster och Klädesholmens till höger. Håll med om att sill och potatis är gott!

Icas inlagda sill : Här har vi sillarnas Volvo. Den är god, bitarna är lagom stora och konsistensen är bra. Gör definitivt inte bort sig, och smakar och ser ut som den ska.

Icas Vitlökssill : Har en tydlig vitlökssmak såklart och i vårt test sticker den ju ut som ensam vitlökssill. Hur som helst så är den ganska god, men jag personligen föredrar andra sorters sill än denna.

Alax löksill vs Abbas Löksill : Alax löksill var en ny bekantskap. Alax inlagda sill är enligt många sillälskare en riktig höjdare och löksillen hade en fin konsistens och smakade gott. Alax är förövrigt en del av Klädesholmen och det finns många olika sorter att prova i deras stora utbud. Jämfört med Abbas löksill så föredrog jag Alax. Detta på grund av att marinaden var mer salt, bitarna mindre och att den hade lite mer drag i smaken jämfört med Abbas.

Efter en fantastisk måltid (Sill och potatis är ju en höjdare) konstaterar jag att samtliga sillsorter var goda. Ingen gjorde bort sig och att min favoritsill fortfarande står sig som vinnare. Jag gillar kräftmarinerad sill och Icas är kanongod. Men, det finns som sagt en sill som är godare och det är Fjällbackas Kräftmarinerade sill från Fiskexporten Varberg. Den är makalös, men lite svår att få tag på.

Text & Foto : Johan Åhlund

Tiff Needell hälsar på hos Singer Vechile Design


 Tiff Needell från Fifth Gear hälsar på hos Singer Vechile Design. Habegäret ökar hos ett antal Porscheälskare när orden Singer Porsche nämns! Inte utan anledning. Dessutom finns det ju åtminstone ett grönt exemplar av Singer Porsche här i Sverige. Inte billigt men mycket vackert, klassisk design förfinat till snudd på perfektion i kombination med modern teknik. Det vattnas i munnen när man ser en Singer Porsche och det finns åtminstone en i Sverige!

Zil 41047 – Rysk oligarkglidare

Zil41047jKänner du dig lite osynlig i tillvaron? Kanske skulle ditt självförtroende behöva ett uppsving? Om du dessutom är i behov av en ny bil finns det inget att tveka över. Då ska du ska köpa dig en Zil 41047. Zil är en ryskbyggd milstolpe i bilvärlden. Byggd för att transportera gräddan av jordens makthavare och jet-set, så lyxigt och statusfyllt som möjligt från det ena viktiga mötet till det andra. Att kalla bilen för lyxbil var för lite sagt, istället menade fabriken att de tillverkade High-Class cars.

Zil 41047 Limousine är verkligen en imponerande syn när den majestätiskt rullar fram med sin mullrande jättemotor. Bilen är enorm, och har en totallängd av imponerande 6,3 meter. Jämför detta med en Volvo V70 som mäter 4,72 meter så inser man att det rör sig om en rejäl skapelse. Den är dessutom rejält bred, 208cm mellan flyglarna. Att hitta en parkeringsplats är omöjligt, du måste ha två, minst. Givetvis har bilen otroligt generösa innerutrymmen. Sittplatserna är sju till antalet och passagerarna kan formligen vältra sig i lyx. Läderklädseln på de fåtöljliknande sätena är av högsta kvalitet.

Den mesta utrustningen är elektrisk och dubbla luftkonditioneringssystem, elhissar samt kylskåp är självklarheter i en prestigevagn som denna. Det var inte för inte som bilen ofta kallades för Presidentbilen. Gorbatjov och andra högt uppsatta tjänstemän begagnade sig ofta och gärna av bilen, och när det vankades fint stadsbesök var det Zil som gällde. För att kunna skydda de viktiga passagerarna var många av dessa bilar tungt bepansrade. President Gorbatjovs exemplar var armerad med tre tum tjocka plåtförstärkningar. En skottsäker Zil väger över fem ton, vilket sätter chassiet på rejäla prov.

Zil-41047För att få fart på den här jättelika konstruktionen krävdes rejält med kraft och vridmoment. Man förlitade sig på en beprövad v-8motor, vars enorma slagvolym låg på hela 7,7 liter. Trots den otroliga motorvolymen plockade man inte ut mer än 315 hästkrafter, vid låga 4600 rp/m. Dock var den väldigt råstark med sina 608 newtonmeter och kunde nå en topphastighet om nästan 190km/h vilket säkerligen var fullt tillräckligt.

Tillräckligt är ett ord som man lätt kan applicera på dess bränsleförbrukning. Du kommer definitivt att bli din bensinmacksföreståndares bästa vän när du ska tanka. Din nyinköpta Zil vill gärna ha knappt fyra liter bensin per mil, lite mer om du kör med tung högerfot. Tanken rymmer dock 120 liter, och är som allt annat på bilen imponerande i sin storlek. Åkkomforten var mycket god tack vare en mjuk fjädring och en smidig trestegs automatlåda. Motor och vägljud isolerades effektivt bort med mängder av isoleringsmaterial.

zil41047aJämför man inredningen i en Zil anno 1989 mot en modern lyxbil av idag ser de båda förarplatserna helt olika ut. Zil ser omodern ut, men var för sin tid otroligt exklusiv. Förarstolen påminner om Cadillacs finaste modeller, inte helt olik en välstoppad vardagsrumsfåtölj.

Instrumentpanelen har två stora rundlar som rymmer varvräknare och hastighetsmätare, samt fyra mindre rektangulära instrument. Instrumentbrädan är i plast men har smyckats ut med polerade träpaneler. Här finns gott om knappar och reglage som styr all lyxutrustning. Dörrarna är klädda i plysch och har även dessa rejäla träpaneler. Fabriken i Moskva som har anor sedan 1916 tillverkar en stor mängd fordon. Såväl lastbilar, många olika specialbilar för företag samt Limousiner. Just modell 41047 tillverkades fram till 2002 i mellan 15-20 exemplar per år och de flesta hamnade inom den ryska statsapparaten. Priset för en ny Zil 41047 låg runt 2.1 miljoner kronor.

Text : Johan Åhlund
Foto: Alex Spade och jeka3000 från Wikipedia

Lamborghini Huracán – Vad tycker proffsen?


Motorcar File provkör och nu har det dykt upp många olika klipp där Lamborghini Huracán pressas hårt av motorjournalister. Vad tycker proffsen? Och hur ställer du dig till designen på den nya Lamborghini Huracán? Fakta: 5.2L V10 utan turbo. Fyrhjulsdrift. 610 hästar vid 8250 rp/m. 0-100 km/h på cirka 3,2 sekunder och 325 km/h i toppfart.

Motor Trends Jonny Lieberman verkar gilla bilen. Nedan ser vi också hur Autocar, Evo, SaabKyle och Peter Sundfeldt berättar om Lamborghini Huracán.



/Drive kör Ferrari, Mercedes SLS och McLaren i Monaco


red-mclaren-from-rooftop-smallChris Harris, Matt Farah och Mike Spinelli på /Drive tar en roadtrip till Monaco tillsammans. De kör tre olika superbilar från McLaren, Mercedes-Benz AMG och Ferrari och botaniserar i lyx, överflöd och i den legendariska banan som körs under Monaco Grand Prix. Som vanligt när dessa herrar är i farten blir det mycket underhållande och lärorikt för oss bilnerdar. Vem vill inte uppleva europa i Ferrari, Mercedes SLS och McLaren Mycket nöje!
Text & Foto : Johan Åhlund

Autoropa Racing Day – Mantorp Park 2015

silverblue-458-in-mantorp-parks-pitlaneDet var oroväckande blåsigt väder på Mantorp Park när Autoropa bjöd in sina kunder till en trackday den åttonde maj. Dagen är ett efterlängtat tillfälle att träffa såväl kompisar som säljare, mekaniker och att få prova på att ratta en Jaguar längs Mantorps bana för att bli en bättre förare. Ovan en tjusig Ferrari 458 Speciale lackerad i en ovanlig kulär som under dagen rastas hårt. Den var i gott sällskap och det är ingen tvekan om att det finns ganska många Speciale i landet nu vilket så klart är trevligt.

Du läser fler av mina motorreportage på följande länkar:
McLaren MP4-12C på Mantorp Park
Bilder från Autoropa Racing Days 2011
Ferrari 512M – En klart ovanlig Ferrari
Ferrari Testarossa – Ikonisk 80-talare
Ferrari 512 Berlinetta Boxer – Rolands ögonsten
Mclaren 650s – Snabbare än du tror
Maserati Mistral – Vacker som en dag
Bilder från Swedish GT på Mantorp Park
Sunbeam Rapier – Klassiker i kalasskick

amazing-line-up-at-autoropaI bandepån trängdes mestadels nyare Ferraris men också en hel del McLaren. Förra året fanns några stycken McLaren på plats men i år var det nog ett tiotal på plats, och de rörde på sig rejält.

jaguar-f-type-rearVid depån ser jag en Jaguar komma körande och ur den kliver några lyckliga killar som fått ta del av hur man med en någorlunda normal bil får chansen att bemästra kurvor och hitta rätt spår innan det är dags att kliva på gasen och ge järnet på den långa rakan. Autoropa hade även med sig Jaguars urläckra F-Type Coupe. Bredvid den fanns också en körsbärsröd XF. Bredvid mig står Tony Sundell från Autoropa Stockholm och han verkar ha läst mina tankar. Jaguar hade även med sig några fina exemplar av den ack så vackra F-Type Coupé som syns ovan. – Kan du tänka dig ett bättre sätt att lära sig att köra på bana? Med vår Jaguar får man åka med och det är härligt när bilen kränger och föraren verkligen känner hur den beter sig på banan, en körning här lär man sig mycket av säger Tony.

ferrari-599-vs-ferrari-458-redPå plats fanns ett 70-tal bilar. De flesta nyare Ferraris och här finns många riktigt tjusiga modeller, inte minst den potenta 458 Speciale. Ovan fightas en Ferrari 599 mot en Ferrari 458 Speciale.

mclaren-mp4-12cMcLaren verkar ha klivit fram rejält de senare åren sett till försäljning och efter en åktur i en knallorange MP4-12C förstår jag varför. Maken till bil att gå har jag nog aldrig varit med om. Autoropa hade många representanter på plats såklart och det var som brukligt en väldigt god stämning. Efter att klockan passerat 10 avtog blåsten något och solen sken över hela banan vilket gav bra förutsättningar när ekipagen radade upp sig för bankörning.

Många besökare och förare bokade också in sig i de Land Rovers som fanns på plats och superlativen haglade när de kom tillbaka efter en rejäl tur ute i den leriga terrängen. – Jag trodde aldrig att bilen skulle klara av att ta sig uppför de branta backarna, men det gjorde den utan problem. Dessutom imponerades jag av deras hill descent control. Otroligt behaglig att åka i och jag är riktigt imponerade av bilen säger Sven Olof Pettersson.

ferrari-maranello-so-beautifulDe som gillar snabba lyxresor hade också en hel del att njuta av då Autoropa hade flera nya Bentleys på plats. Den sportigt bekväma Continental GT drog blickarna till sig och den oerhört bekväma lyxkryssaren Continental med läder och ädelträ mest överallt skjutsade runt nyfikna besökare ett antal turer i närområdet. Ovan en riktigt vacker lyxkryssare av rang, Ferraris mycket fina 550 Maranello.

ferrari-testarossa-in-profileParkeringen fylldes upp med en uppsjö av sportiga bilder och några av de som stod ut var Citroen SM, en vanvettigt välhållen röd Ferrari Testarossa (bilden ovan), några BMW M6, ett gäng nyare Porschar samt såklart ett femtiotal andra Ferraris.

ferrari-458-tuned-in-blackBland förarna ute på banan var det flera som utmärkte sig. Jan med sin McLaren lade 23 mil på mätaren i hög hastighet. Ägaren till en synnerligen brutal 458 med vinge och massor av modifikationer (bilden ovan) drog på rejält, det gjorde också en kille i en några år äldre Maserati som verkligen gav motorn de varv som behövdes.

När det gäller ljud så var det en bil som stod ut ordentligt och som hade dagens bästa sound. Det var lite oväntat en röd Ferrari 355, som lät fruktansvärt maffigt, oftast på fullvarv och med en inspirerande körstil. Kanske inte alltid snabbast men nog hade killen bakom ratten det roligt. Inte undra på att den fick svalna med öppen huv i depån mellan körpassen.

Text & Foto : Johan Åhlund

Schirras Mini John Cooper Works slår rekord!


Nya rekord slås hela tiden i klassen gatlegala framhjulsdrivna bilar på klassiska Nurburgring. Det är alltså inte längre Renault Megane 275 Trophy R som har rekordet utan nu (när detta skrevs i alla fall) är det en Mini John Cooper Works som står som rekordhållare.

mini111
Bilen är dock inte helt standard, den är rejält modifierad av Schirra Motoring och motorn på 1,6 liter ger nu 286 hästkrafter vilket är 71 mer än original. Med Sport Auto´s Christian Gebhardt bakom ratten så krossade man Renaults tid med hela tio sekunder. En hel evighet i dessa sammanhang. Schirras Mini John Cooper Works klarade varvet på fantastiska 7.44!

Vad betyder då detta? Jo att man med en modern hundkoja kan förnedra kusligt snabba bilar som Porsches erkänt brutala 911 GT2, men också Pagani C12 S, Audi R8 V10, Lamborghini Murciélago och Ford GT runt banan! För en bråkdel av pengarna. Nu återstår det bara att se hur länge det här rekordet står sig. Det ska dock tilläggas att bilen ifråga kanske inte är det vackraste som skådats, men brutal det är den utan tvekan!

Text : Johan Åhlund – Foto : Schirra Motoring

Porsche 2.7 Carrera RS 1973 – Het gatracer


Porches urelva har miljontals fans och har ju för något år sedan firat 50 år som modell. Den mest eftertraktade enligt många är den klassiska och racebetonade 2,7 Carrera RS. Den karismatiska ankstjärtsspoilern, breda höfter och dess härliga motor är ren extas för bilälskare och nu för tiden är dessa rariteter vars priser gått genom taket de senaste åren. Ta en titt på det här klippet och njut av en Porsche Carrera RS av rang. Bild : Porsche

Tunn luft – Jon Krakauers fantastiska katastrofskildring

Efter att läst ett gammalt nummer av tidningen Outsidetåget hem från Stockholm blev jag lite sugen på mer äventyrsläsning. Outsidenumret inköptes endast på grund av att det var en fin specialutgåva om Göran Kropp. En person som jag hade turen att träffa några gånger under hans karriär, när han var ute på Mantorp Park och lattjade. Göran körde då Radical, och dum som jag var så kom jag mig inte för att fråga om en intervju. Men, han var verkligen trevlig och otroligt sympatisk. När han avled blev jag sorgsen, ska en av världens främsta äventyrare tas av daga på en rutinklättring i Usa? Så otroligt tragiskt.

Böcker om klättring kan vara riktigt spännande. Jag har tidigare läst boken om den svenska Everestexpeditionen 1991 och såklart Daniel Lagerkrantz fina bok om Görans äventyr, och båda var bra och underhållande skrivna. Av Krakauer har jag tidigare läst Into the wild, som sedan blev jättesuccé när den filmades. Och filmen följer lyckligtvis boken slaviskt, och boken är bra. Väldigt bra. Jon Krakauer har dessutom skrivit massor av artiklar till amerikanska Outside och är själv en mycket erfaren klättrare. Han är också en bra berättare och journalist som beslöt sig för att skildra den eländiga expeditionen som han själv var med i. När han omformade sin artikel om katastrofen på Mount Everest i maj 1996 och skrev en bok om tragedin hade jag höga förväntningar.

Handlingen beskrivs så här:
Jon Krakauer, erfaren bergsklättrare, journalist och författare, ingår i en av de många grupper som ska försöka nå toppen på Mount Everest i maj 1996. Men alla är inte rutinerade klättrare och därför går uppstigningen långsamt och köer bildas vid de svåra passagerna.Efter en mödosam klättring når Jon Krakauer slutligen världens tak. Han är så utmattad av syrebrist att han knappast känner någon glädje där uppe på toppen och vänder genast om. Nedstigningen tar alltför lång tid och när mörkret faller tappar han bort sina kamrater.Samtidigt bryter en plötslig och våldsam storm ut och de flesta klättrare överraskas högst uppe på berget. När Krakauer efter omänskliga ansträngningar har tagit sig ner till baslägret är nio klättrare från fyra expeditioner döda. Det var den svartaste dagen i Mount Everest historia.

Att befinna sig på den höjden, med allt vad det innebär gör man inte utan risker. Krakauer går på ett föredömligt sätt igenom hur expeditionen planeras och hur ett sådant äventyr måste gå till, med acklimatiseringar, ett antal läger på olika höjd, förfrysningseffekter, lungödem, samarbetssvårigheter och såklart även kamratskap mellan olika entusiaster och olika expeditioner. Det är bitvis riktigt gripande läsning och det är svårt att tänka sig en mer spännande och stundtals underhållande läsning, baserat på verkliga händelser utspelade på en av de mest otillgängliga och fruktade platser man kan tänkas. Boken är synnerligen bra uppbyggd och pedagogisk. Den är också i likhet med Johan Lagerströms bok rappt berättad och har ett härligt driv. Båda rekommenderas, fast de är två helt olika skildringar om drömmen om det ultimata klättringsäventyret.

Trots att boken har några år på nacken så är den en av mina favoritböcker och den rekommenderas verkligen. Men även då jag inte klättrar själv läste jag den på ett par kvällar, och jag kunde inte lägga den ifrån mig, sjukt spännande. Jag ska omgående beställa Jon Krakauer senaste bok: Where Men Win Glory: The Odyssey of Pat Tillman. Ang omslagsbilden ovan, den ser jättefräsch ut, själv har jag den ilsket fula orangea utgåvan. Finns ofta på loppis har jag märkt. Men som sagt ska man ju inte döma en bok efter omslaget. Studentlitteratur undantaget.

Det gjordes även en film och den kan du se nedan! Läs dock boken, då den som sagt är suveränt bra! Kolla gärna minidokumentären nedan!

Text : Johan Åhlund
Foto : Jon Krakauer.com
Vem är då Johan Åhund?