AMC AMX/3 – Smärtsamt vacker och oerhört ovanlig

AMC_AMX3_3Bilar med exotisk och vacker design finns det gott om. Ett vackert yttre borgar ofta för en stor uppmärksamhet och inte sällan för bra försäljning, men det räcker ofta inte att bygga en vacker bil. Det måste finnas en helhet, och samtidigt någon form av ekonomisk lönsamhet för att kunna dra iland sådana projekt. Det var här det gick åt skogen när AMC´s designer Dick Teague bestämde sig för att göra verklighet av sin AMX/3. Företaget hade bilar som Javelin, Cavalier och Hornet i produktion samtidigt som AMX/3 utvecklades. Javelin SST var en sportig ponycar tänkt som en utmanare till Ford Mustang, medan Cavalier och Hornet var föga upphetsande familjebilar. Den bil som de flesta förknippar med AMC är nog AMC Pacer. Bilen som blev antihjältarnas favoritåk efter att filmen Waynes World haft premiär.

Trots små resurser hos AMC lyckades Teague och hans kollegor designa en mycket linjeskön sportkupé. Väghållningen var tvungen att hålla högsta klass då man på allvar ville utmana Chevrolet Corvette. Därför blev bilen företagets första mittmotorbil.

AMC_AMX3_RearAMX/3 var knappt 4.5 meter lång och 110.5 cm hög. Med sin aggressivt utformade front med svarta luftintag och uppfällbara strålkastare såg den snabb ut. Även när den stod stilla. Karossprofilen och dörrhandtagen påminner mycket om DeTomaso Pantera, men den senare har en lägre och mer spetsig front. Dessutom saknar AMX/3 Panterans luftintag på sidorna. Interiören var handbyggd av specialdelar blandat med reglage och delar från företagets Rambler. Kvalitetsintrycket väckte blandade känslor, med halvdan passform och varierande materialval. Den läderklädda förarstolen placerades lågt, och på plats bakom den servoförsedda ratten kan man njuta av gurglandet från en smallblock v8. Man plockade ut moderata 340 hästkrafter ur den knappt 6.4 liter stora manuellt växlade motorn vilket räckte till en topphastighet på 257 km/h. Sprinten 0-100 klarades av på sex sekunder blankt vilket var fina siffror 1970.

AMX3-1AMC lät den berömde italienske bildesignern Giotto Bizzarini bygga bilarna i Bizzarinis gamla fabrik i Turin i norra Italien för att sedan transportera dem med flyg till USA. Denna tillverkningsprocedur var inte den mest ekonomiska. Projektet oroades dessutom av strejker, ökat säkerhetstänkande och en orolig valutakurs. Dessa faktorer bidrog till att AMC´s ledningsgrupp fick kalla fötter. Dessutom insåg man att man för att få ekonomin att gå ihop var tvungen att sälja bilarna för minst 12.000$ styck. Vilket var 2000$ dyrare än den vassa konkurrenten De Tomaso Pantera. Dock presenterades AMX/3 för pressen dagen innan Panteran hade premiär, vilket var synnerligen välplanerat av Teague och hans mannar.

Motvilligt insåg företagsledningen att det var bäst att blåsa av projektet innan massproduktionen drog igång. Totalt byggdes enbart sex exemplar. Bilarnas öde har dokumenterats av Jerry Beck och om man vill titta på ett hyggligt exemplar bör man bege sig till San Diego Auto Museum då Mr Teague donerat sitt exemplar dit. I en intervju gjord 1988 menade Teague att man sparat en hel del reservdelar och att man med lite tur och ansträngning kanske skulle kunna bygga ytterligare sex till tio vagnar. Det är bara att hålla tummarna! Den som vill veta mer bör lägga händerna på tidningen Road And Track, juninumret 1970 där bilen testas. I samma nummer testas även Saab Sonett II.

Text : Johan Åhlund – Bilder : Wikipedia

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*