Monthly Archives: december 2015

DeLorean DMC-12 – Den rostfria tidsmaskinen


Det är väl tveksamt om någon annan bil har fått sånt kultrykte som DeLorean DMC-12 fick efter att Robert Zemeckis lät Dr Emmet Brown bygga om en DeLorean till tidsmaskin i filmklassikern Back To The Future. Vips så ville alla ha en alldeles egen DeLorean, den rostfria bilen som var John DeLorean´s drömprojekt. Ett projekt som slutade som en total katastrof, men det struntar vi i just nu. För det kom i alla fall att tillverkas lite drygt 8500 exemplar av den på den tiden ytterst modernt formgivna bilen. Den var byggd i rostfritt, hade måsvingedörrar, en trött motor från Volvo/Renault/Peugeot, läckra baklampor och ballongdäck.

delorean dmc-12Kort sagt, den stack ut från mängden och även nu ser den riktigt läcker ut. Men dess sportiga linjer till trots så är det långt ifrån en sportbil som den unge Marty McFly skickades tillbaka till framtiden i. Den var inte så tung som man kan tro, men den trötta och oengagerade sexcylindriga motorn var verkligen ingen hit. Trots en ganska hygglig totalvikt om 1230 kilo så förmådde bilen inte att ta sig från 0-100 km/h på under 10.5 sekunder. I alla fall inte enligt flera amerikanska tester. DeLorean själva hävdade att den skulle fixa sprinten på 8,8 sekunder men det var nog mest önsketänkande. Hur som helst så är prestanda inte direkt det viktigaste för bilen har en aura och charm som är svår att stå emot. Den är trots sin diskbänksliknande kaross rätt läcker. Snyggast är den snett bakifrån med sina tjusiga lampor och den svarta jalusin som täcker den lilla bakrutan. Hur som helst så är det spännande att se hur bilen klarat tidens tand sedan 1981 då den var sprillans ny. Regular Car Reviews tar oss med i en provkörning i det här trevliga klippet.
Text : Johan Åhlund – Bild : Wiki

De Tomaso Pantera – Design och muskler från 1971!


Att försöka kombinera flera olika egenskaper för att skapa en lyckad helhet har gjorts förr. Ibland blir det bra, ibland mindre bra. När det gäller sportbilar så var Alejandro De Tomaso en av de som testade att bygga en vass sportbil med inspiration från såväl Italien som från USA. Han lät Tom Tjaarda stå för designen och resultatet blev en vacker Italiensk kaross med amerikanska muskler. Bilen fick namnet De Tomaso Pantera och bilen ersatte den ruskigt ovanliga, men pilsnabba De Tomaso Mangusta.

pantera-1Designen fick folk att falla som furor och många pojkrum tapetserades med posters av modellen. Den såg rysligt snabb ut (särskilt vass ser Pantera GTS ut, bilden till höger) med sina sensuella exotiska linjer och den låga karossen. Under huven satt Fords evighetsmaskin, Clevelandåttan på 5,8 liter som lätt kunde vässas och som gav bilen det soundtrack och den prestanda som den förtjänade. Effekten var officiellt cirka 330 hästkrafter, men den gav ofta betydligt mer. Vissa exemplar visade sig ruva på 380 hästar när den bänkades. Dessutom var den hyggligt trimvänlig. Annars var konstruktionen relativt enkel och tack vare sin kilform, den 110,5 cm låga karossen och dess hyfsat låga vikt på lite drygt 1400 kilo kunde den sprinta till 100 km/h på 5,5 sekunder. Siffror som var blixtrande snabba 1971. Även toppfarten imponerade, 256 km/h var det inte många som klarade av i början på 70-talet.

Lika imponerande var dock inte kvaliteten. De bilar som såldes i USA gav ägarna mardrömmar och huruvida Elvis Presley verkligen sköt sönder sin bil i ren ilska eller inte så var de dåligt ihopsatta och detta skadade ryktet rejält. Hur som helst så är De Tomaso Pantera en synnerligen tjusig bil med tidlös design och matchande prestanda. Dessutom tilltalar den många då den första modellen var stilren i designen, de senare modellerna GTS var desto brutalare och vilken av dessa man föredrar är individuellt. Men en Pantera GTS är sannerligen inte fel, speciellt inte om den är röd med svart läderinredning, har originalfälgar och är i gott skick. Totalt byggdes cirka 7200 exemplar och även om kvaliteten inte var på topp så finns det relativt gott om exemplar kvar, även i Sverige där den är mycket populär hos sina ägare.
Mer De Tomaso Pantera på Spoof.se
Missa inte min text om De Tomasos fantastiska Mangusta, här snackar vi om en mycket speciell raritet!
Text : Johan Åhlund – Foto : Johan Åhlund (en De Tomaso Pantera GTS)

Volvo XC90 T6 – TFL tar ut den i Colorados snötäckta berg!


Volvo XC90 T6, Torslandas stolthet! TFL brukar vara tidigt ut med sina tester och även om det här klippet har någon vecka på nacken så är det kul att se och höra Nathan och Romans åsikter om hur Volvos nyaste storsatsning Volvo XC90 T6 klarar sig i snön uppe i Colorados bergskedjor. Vi pratar om en stor, rymlig, bekväm, säker och snygg bil som gärna vill slå sig in i premiumsegmentet.

Den nya modellen är sjusitsig, lätt att ta sig in i och har ett rejält bagageutrymme. På pappret verkar den mycket välplanerad och den står sig dessutom gott rent utseendemässigt. Många ägare till den tidigare modellen lär nog fundera både en och två gånger om det inte är dags för ett inbyte då den nya modellen förmodligen kommer att passa perfekt som en idealisk och pålitlig familjefraktare. Ska vi gissa på att den fyrcylindriga dieseln D5 med 225 hästkrafter (från 554.000 kronor) kommer att bli volymmodellen? Volvos ingenjörer i Torslanda har jobbat hårt och det ska bli spännande att se hur den står sig i konkurrensen. Läs mer och bygg ihop din egen på Volvos temasajt om just Volvo XC90 T6.
Text : Johan Åhlund – Bild : Volvocars.com

Peugeot 308 GTi med 270 Hk och GTI-bilens utveckling


När VolksWagen presenterade sin Golf GTI Mk1 på Frankfurtsalongen 1975 slog den ner som en bomb. En så vanvettigt övermotoriserad bil, skulle den kunna va nåt att ha? Svaret var ett rungande JA. Då ansågs den lila bilen med sina 110 hästkrafter fördelade på 810 kilo vara en förklädd sportvagn. Den var pigg, körglad och blev en jättesuccé. Sedan kom ett helt gäng med GTI-bilar från massor av tillverkare. Alla ville ha en pigg småbil med en hyggligt stor motor. Nu är det snart 2016 och GTI-kartan har ritats om en del. Tekniken har utvecklats enormt och bilarna blir effektivare, starkare, snabbare och såklart även dyrare. Men en av de viktigaste faktorerna när det gäller att bygga en pigg liten bil är att hålla vikten nere. Golf GTI Mk1 med sina 810 kilo anses med dagens mått vara lätt som en fjäder. Inte undra på att den gick som ett skållat troll.

308 gti_1jpgNu är bilarna tyngre, säkrare och lyxigt utrustade. Sånt lägger på vikt och då gäller det att se till att effekten ökar. Det är ganska fantastiskt att titta vidare på Peugeot 308 GTI, som med nästan samma slagvolym som Golfen nu lämnar hela 270 hästar. Alltså, ur samma motorstorlek har man nu så här 42 år senare i Peugeots fall plockat ut 160 hästar till. Detta med hjälp av turboladdning. Men, den är nästan 400 kilo tyngre än Golf GTI då Peugeoten väger 1205 kg. Just 1,6-litersmotorer med turboladdning är populärt bland ett flertal tillverkare, Mini, Opel och flera andra har knallskott i GTI-klassen men få tar upp effekten lika högt som nya 308 GTi. 0-100 tar 6,0 sekunder och toppfarten är begränsad till 250 km/h. Jämför detta med Golf GTI Mk1 som på sin tid hade fantastiska prestanda med 0-100 km/h på 9 sekunder och toppfart på 180 km/h. Här har det hänt saker. Det är ett faktum att Peugeot 308 GTi sätter nytt rekord när gäller vikt/effektförhållande i segmentet med låga 4,46 kg/hk. Motsvarande effekt/viktförhållande för Golfen är 7,36.

308 gti_2Ta nu en titt på dessa klipp och se vad proffsen tycker om Peugeot 308 GTi. Håll sedan med om att det vore kul att se hur en Golf GTI Mk1 på 810 kilo hade presterat med 270 moderna hästkrafter! Det betyder kalasfina 3kg per hästkraft. En Porsche 911 turbo anno 2014 har 2,8 kg per hästkraft i jämförelse…
Läs mer på Peugeots temasajt om 308 GTi!
Text Johan Åhlund Foto : Peugeot

Subaru BRZ – Som den skulle gjorts från början

Ngyen Le Varis köpte en Subaru BRZ, och förverkligade sin vision om hur den skulle vara. Tuff, snabb och minst sagt uppseendeväckande. Ett mycket fint bygge som tagit mycket tid, pengar och slit. Men bra blev det bevisligen! Många, ja nästan alla biljournalister vädrade synnerligen goda nyheter när Subaru och Toyota deklarerade att de tillsammans skulle bygga en bil tillsammans med fokus på körglädje och vettigt pris. Subaru BRZ och Toyota GT86 blev potentiella kandidater till årets bil redan innan de hade börjat tillverkas. Men när det färdiga resultatet nådde testarna var många överens om att boxermotorns karaktär och blygsamma effekt inte gjorde bilen rättvis.

subaru brzChassit och väghållningen klarade verkligen av mer och det dröjde inte länge innan det kom ett antal trimsatser (som ofta var väldigt kostsamma) som skulle ge motorn ett mycket välkommet extra effekttillskott. Mer effekt och helst lite bättre väghållningsprylar skadar aldrig, och även om man precis som Jeremy Clarkson visade kan drifta med bilen samtidigt som man läser en bok så kan bra alltid bli bättre. Hur som helst så finns det nu möjlighet att göra en BRZ eller GT86 bättre och det är just detta som Ngyen Le Varis har gjort, på sitt eget sätt. Han har skapat en trevlig helhet med ganska ordentliga ingrepp, men ändå hållit ihop designen utan att det gått överstyr. Kolla in klippet ovan, för Ngyen´s Subaru BRZ är definitivt bättre än den ganska tama originalversionen! Sugen? Köp din Subaru BRZ här, eller slå till på en knallorange Toyota GT86 och bli sedan kreativ! Då kan du också drifta runt din favoritrondell, fast lämna boken hemma är du snäll.
Text : Johan Åhlund – Foto : Johan Åhlund

Countach – Lamborghinis brutalaste tjur!


Ok, chansen att du haft den här bilen på väggen i pojkrummet om du är född på 70-talet är ganska stor. Detsamma gäller för postern av Ferraris Testarossa som också fanns, och många hade även bilden på den där palmen som sträcker sig ut i havet från den perfekta stranden, eller rent av bilden på tjejen på tennisplanen som med bollen i handen lite försiktigt lyfter på den korta kjolen så man ser lite av rumpan. Så var många av pojkrummen på 80-talet inredda, ofta tillsammans med posters från Okej bredvid. På min vägg hängde postern på den röda Lamborghinin ovanför sängen och på andra sidan rummet satt en poster på Bruce Lee och en bild på en vit Ferrari Testarossa.

lamborghini-countachEn Lamborghini Countach 5000s var det elakaste man sett och vetskapen om att det faktiskt fanns en röd som rullade i grannstaden var ganska häftigt. Den hördes när Gustav kom körande med den kan man säga. Och jäklar vad den var grym. Den såg dock bättre ut i verkligheten och röd med ljust läder var kombinationen som fick oss att gå bananas när den passerade våra Suzuki K50´s utanför skolan. Vi såg den bara ett par gånger, men den gav ett stort intryck med sina häftiga dörrar, sin brölande V12:a och den stora spoilern baktill. Faktum är att jag fortfarande får ett mindre hjärtstillestånd de gånger jag ser en Countach. Något som för övrigt sker alldeles för sällan nu för tiden.

Prestanda då? Jo den mittmonterade V12:an i Countach 5000 Quattrovalvole är på 5,2 liter. Precis som namnet säger har den fyra ventiler på cylinder den ger den i sina bästa stunder ett magnifikt ljud och 455 hästkrafter och 500 Nm. De klarar 0-100 på 4,9 sekunder och toppfarten ligger på 295 km/h. Prestanda som verkligen inte gör bort sig, och när bilen kom 1995 var den lite snabbare än värsta rivalen Ferrari Testarossa. Men designen, uj uj uj. Så kompromisslös och så aggressiv att man häpnar. Fortfarande tillhör den det absolut brutalaste som någonsin rullat på allmän väg! Say no more, men titta på klippet och njut. Kolla sedan in den här jämförelsen mellan just Lamborghini Countach och Lamborghini Miura! Här hittar du mer material om Lamborghini på Spoof.se. Bilen har även en framträdande roll i filmerna Cannonball Run, inga Oscarvinnare kanske, men perfekt underhållning för oss biltokar. Givetvis går du in på Lamborghinis hemsida och kollar runt lite. Kul även att Lamborghini själva har en temasajt om just Countach. Den hittar du här! Mer sugen på en Ferrari Testarossa? Här hittar du ett rejält reportage om just den!
Text : Johan Åhlund – Minibilden : Johan Åhlund

Fiat 127 Squadra Corse 16V – Canio´s urläckra miniracer!


Ibland händer det att man av en slump hittar ett häftigt YouTubeklipp av en slump. Det här är ett av dessa. Jag har ingen aning om vem Canio Marchione är, men jäklar i min låda vad hans lilla Fiat 127 Squadra Corse 16v rör på sig i de här småklippen. Vilket ljud och snacka om en urhäftig liten Fiat 127, maffigt ljud, skärmbreddare, breda ställ och i kombination med en inspirerande körstil är det svårt att inte vilja ha en sån här liten värsting som hobbybil. Måste vara helt fantastisk att få varva ur den på knixiga asfalterade småvägar. Någon som vet mer om den eller om Canio? En snabb googling leder inte till mycket mer info. Kolla in den här lilla rackaren i rörelse!

Midsommargryning – Wilderäng toppar Midvintermörker

midsommargryningYes, dags att sätta tänderna i Lars Wilderängs andra technothriller i militärmiljö! Midsommargryning är uppföljaren till Midvintermörker och nu är det återigen dags för det moder svea att bli utsatt av en invasion från Ryssland. Gotland är sedan 2012 en rysk koloni och det visar sig att Ryssarna inte nöjer sig med ön.

Året är 2023. När bakfulla svenskar vaknar på midsommardagens morgon är all telefon- och internettrafik bruten och snart börjar flyglarmen tjuta. I TV och radio meddelar överbefälhavaren att Ryssland inlett nya aggressioner mot Sverige och att den svenska regeringen tvingats avgå. Är detta en skrämmande upprepning av det för Sverige fatala mellandagskriget 2012? Står Sverige rustat för att möta anfallet eller ska nya landområden gå förlorade? På vems sida står egentligen den svenska militären?

Ujujuj, det händer igen. Scenariot om en rysk invasion skildrade Lars Wilderäng med stor övertygelse i sin förra bok Midvintermörker, som var en tät militär technothriller av rang. Nu är han tillbaka och glädjande nog håller Midsommargryning samma stil. Tempot är rasande högt och eftersom den här boken utspelar sig lite drygt tio år efter föregångaren känns det bra att vi återser de som tjänstgjorde som soldater och som försvarade landet med stor framgång under mellandagskriget 2012.

Karaktärerna har såklart utvecklats och även om den här boken är aningen mer politisk och än den förra så har den många spännande sidorspår och innehåller så många spännande ämnen att man som läsare bara sveps med av bara farten. Här finns intriger, strategier, cyberterrorism, svek och så förstås massor av spännande läsarupplevelser både till havs, till sjöss och på land. När ÖB gör sitt bästa för att koordinera sina små och slitna styrkor från sitt bergsrum samtidigt som han är utmålad som skurk av både polisen och ryssarna och hans familj hotas till livet, ja då är det svårt att sluta läsa.

Det ligger ett makalöst arbete bakom den här boken och det är väldigt spännande att i extramaterialet läsa om hur Wilderäng har gjort research, var han inspirerats av samt om den hjälp han har fått med bokens faktakoll. Midvintergryning är faktiskt snäppet vassare än föregångaren och att läsa dem eftervarandra var en mycket angenäm upplevelse, dessutom blir det ganska otäckt när man ser hur Ryssland agerat den senaste tiden mot sina grannländer. Läs gärna mer om böckerna, om bostadstrender, ekonomi, miljö och försvar på Lars blogg Cornucopia.
Recensionen av Midvintermörker hittar du här.
Text : Johan Åhlund – Foto : Lars Wilderäng

Holden Commodore VF II – Muskler från Australien!


I Australien gillar man muskelbilar, inte minst de som heter Holden Commodore. Holden är som sagt mäkta populärt som märke, och modellen heter Vauxhall VXR8 på våra breddgrader. I USA går den under namnet Chevrolet SS. Totalt har man under de senaste 37 åren sålt över 3,1 miljoner exemplar av Holden Commodore down under. Den senaste versionen heter Holden Commodore VF II och enligt Holden själva är det den bästa och vassaste modellen hittills. Vi pratar här om en stor, stark och elak bil med en respektingivande motor. Under huven finns en LS3 V8 på 6,2 liter och 407 hästar. 0-100 km/h fixas på 4,2 sekunder, vridet anges till 420 Nm och en toppfart på 250 km/h är väl precis vad man behöver längs de utsträckta vägarna ute i den australiensiska outbacken. Perfekt för att köra om road-trains med, och skuffen rymmer gott om bagage och proviant. Vill du ha en pick-up så finns även modellen Holden Ute. Sedan ska vi ha klart för oss att Holdens egen hustrimmare heter Holden Special Vechiles. De har inga problem alls med att ta fram specialmodeller med maffig effekt. HSV som är lite av motsvarigheten till BMW´s M-divison eller Mercedes AMG har en svulstigt potent version i HSV GTS, en Commodore med 577 hästar och 740 Nm. Vanvettigt snabb, den återkommer vi till senare här på Spoof. Läs mer om Holden Commodore på Holdens hemsida!

Mini JCW GP möter ZCars Mini Busa


Den vassaste versionen av Minis populära Cooper heter som bekant Mini JCW GP. Den första versionen var rena lyckopillret att köra med sin kompressormatade och responsiva motor. Men på senare tid har Minis bilar blivit tyngre och större. Många anser att även körglädjen reducerats en aning efter att man kastade ut kompressorn och införde turbomotorer och i takt med detta ökade även vikten. Hur som helst så levererar den nya Mini JCW GP (John Cooper Works GP) nu 215 hästar ur den turbomatade 1,6-litersmotorn. Detta gör att den relativt stora bilen (elefantkojan) sätter fart till 100 km/h på raska 6,2 sekunder och därmed får räknas som en av de snabbare deltagarna i den stekheta och stentuffa GTI-klassen.

Men det finns ju de som verkligen gillar de mer klassiska och mindre Mini-bilarna. Kreativa människor med tekniska kunskaper som inte har något emot att lägga ett antal timmar på att sätta sin egen prägel på sina bilar. Att baxa ner en motorcykelmotor i små bilar blev snabbt en trend när Suzuki lanserade sin vrålpotenta 1300-kubikare Hayabusa. Den vassa mc-motorn hamnade sedan i Radical-bilar, och efter detta började många entusiaster att laborera med den och stoppa ner dem i bilar. Vad kan vara roligare än att stuva in en tokigt varvvillig 1300-kubikare från Suzukis snabbaste motorcykel i en liten och lättad Mini? Då får man en Mini Busa, och resultatet blir en hysteriskt snabb upplevelse. Nu har Autocar jämfört just Mini JCW GP med en välbyggd Mini Busa från ZCars och de hade nog ganska roligt under tiden. Den superlätta motorcykelmotorn lämnar i klippet ovan hela 194 hästar. Med tanke på att bilen bara väger fjäderlätta 550 kilo blir vikt/effektförhållandet utmärkta 2,8 kg per hästkraft. Detta betyder att den har samma vikteffektsiffror som en Lamborghini Gallardo! Och som den går, och som den låter! 0-100 km/h tar 3,9 sekunder…

Läs mer på Mini´s hemsida om just Mini JCW GP, ta sedan också ett besök på ZCars sajt och kolla in deras Mini Busa!
Text : Johan Åhlund