Tag Archives: deckare

Svart som natten – Idyllen havererar i Ann Cleeves första bok i den populära Shetlandskvartetten

svart som natten _ ann cleeves_ raven blackDags att sätta tänderna i den andra boken i mitt nyårslöfte att läsa minst tio prisbelönade thrillers under 2016. Ann Cleeves första bok Svart som natten är den första boken i serien som kom att bli känd som Shetlandskvartetten. Svart som natten kvalificerar sig då den belönades med den oerhört prestigefyllda Gold Dagger 2006. Det finns med andra ord hopp om att det är en bra bok.

Svart som natten börjar en riktigt kall och frusen januarimorgon i staden Lerwick på Shetlandsöarna. Stan ligger under ett djupt täcke av snö och den ensamstående mamman Fran Hunter har just har lämnat sin dotter i skolan och är på väg hemåt när hennes blick plötsligt dras till den frusna marken och ett konstigt bylte som ligger i snön. Ovanför kretsar korparna och Fran anar oråd. Det visar sig vara en ung kvinna, strypt med sin egen halsduk. Fran känner genast igen henne: det är grannflickan Catherine Ross, som tillsammans med sin pappa nyligen flyttat till Shetlandsöarna från England. Shetlandspolisen kallar genast på förstärkning från Skottland. Bland invånarna sprids nyheten om mordet blixtsnabbt och rykten om att stadens ensling Magnus Tait är inblandad i mordet börjar florera. När kommissarie Jimmy Perez ignorerar ryktena och istället börjar kartlägga vad som egentligen hänt sprider sig misstankarna vidare och lägger sig som en skugga över den lilla staden. Grannarna kastar illvilliga blickar på varandra och för första gången låser man sin ytterdörr. Alla känner alla ? men en av dem är en mördare. Vem?

Det är inte undra på att Svart som natten blev populär. Ann Cleeves skriver verkligen bra och som läsare blir man nyfiken på Shetlandsöarna. Man kan ju undra hur många besök på Shetlandsöarnas Wikipediasida som Ann´s böcker ligger bakom. Den karga miljön, öarnas geografi och den lilla staden Lerwick med sina sju tusen själar, skickligt porträtterade av Cleeves är ett perfekt ställe att plantera in en mordgåta i. Lerwick är lite av ett isolerat samhälle där alla känner alla och man med något enstaka undantag varit förskonade för kriminalitet och grova brott, men detta vänds som sagt upp och ned när det iskalla liket av den unga Catherine upptäcks. In kommer sedan Jimmy Perez som tillsammans med polisära resurser från fastlandet börjar nysta i fallet. Det visar sig snart att det blir mer komplicerat än de först anat.

Svart som natten blev en stor succé för Ann Cleeves vars skildring av invånarna i Lerwick vars idylliska vardags slås sönder blev en riktigt populär deckare. Den vann det mycket prestigefyllda Duncan Lawrie Award (som ju tidigare hette Gold Dagger Award) 2006 och kritikerna vara lyriska. Det är inte konstigt att boken blev en succé för som deckare är den rackarns bra. Spännande och oväntad och ack så välskriven! Rekommenderas, helt klart.

Svart som natten får betyget 3,8 på Goodreads och det är ett betyg som den förtjänar!

Läs mer om boken på Albert Bonniers Förlags sida om Svart som natten.
Läs mer om Ann Cleeves på Bonniers författarsida.
Här hittar du Ann Cleeves hemsida.

Här hittar du de andra böckerna i min läsutmaning:
Recension av bok #1: Belinda Bauer – Mörk jord. Blacklands. Modernista förlag. 280 sidor.

Text : Johan Åhlund : Foto : Albert Bonniers Förlag

Mörk jord – Av Belinda Bauer

belinda-bauer_mork-jord-omslagSom nyårslöfte 2016 lovade jag mig i det här inlägget, att läsa minst tio prisbelönta deckare under 2016. Först ut blev Mörk jord av Belinda Bauer. Denna psykologiska spänningsroman blev belönad med deckarvärldens finaste pris, The Gold Dagger 2010 samt nominerades till Svenska Deckarakademins pris för bästa översatta kriminalroman.

I sydvästra England, närmare bestämt i grevskapet Somerset ligger det enormt stora hedlandskapet och naturreservatet Exmoor. En dyster men samtidigt vacker kuperad plats med kilometervis med kullar, buskage och fält, placerat en bit från kustremsan. Här utspelas Belinda Bauers debutroman Mörk Jord vars handling vi nu ska gå in på, men gå gärna in på den här wikipediasidan en sväng först så att du får se lite hur det ser ut runt Exmoor innan du börjar läsa.

För arton år sedan försvann Billy Peters. Hela byn tror att han blev ett offer för seriemördaren Arnold Avery som mördat sex andra barn och grävt ner dem på den ödsliga heden. Men Billys mor vägrar tro att han är död. Varje dag står hon vakt vid fönstret i världsfrånvänd väntan, medan familjen faller sönder omkring henne. Och varje dag efter skolan, medan kompisarna leker och har kul, gräver tolvårige Steven ute på Exmoorheden. Han har nämligen bestämt sig för att rädda sin familj från morbror Billys spöke. Om det så innebär att han måste gräva upp och visa mormor skelettet efter hennes mördade son. Så tar han även nästa steg – Steven skriver brev till psykopaten Arnold Avery i fängelset. Brevet blir början på en livsfarlig katt-och- råtta-lek mellan ett desperat barn och en uttråkad seriemördare. En lek som kommer att få mycket värre konsekvenser än Steven någonsin kunnat föreställa sig.

Belinda Bauer lyckas bra med att få läsaren att sätta sig in i hur den tolvårige Steven fungerar och hans bryderier. Hans brevkonversation och resonemang med seriemördaren Avery skildras till en början bara med ett par korta meningar och dessa blir snabbt så spännande att man som läsare bara måste läsa ett kapitel till, och sedan ett till.

belinda-bauer_blacklands_mork-jord_coverNågot som Bauer också lyckas med är att förmedla en nedstämdhet och en medkänsla för de umbäranden som stackars Steven tillsammans med sin deprimerade familj genomgår. Ingen kan säga att Mörk jord skildrar en lycklig barndom eller en sund familjesituation. Däremot är den stundtals en trevlig läsupplevelse, i all sin dysterhet. Som läsare känner man verkligen med stackars Steven och hans trasiga familj. Ingen tolvåring ska behöva gå igenom det som Steven genomlider i den lilla staden Shipcott.

Bauer är skicklig på att bygga upp intresset för karaktärerna. Steven och Avery är spännande motpoler och när Steven fått brevkontakt med Avery känner man som läsare att han startat något han verkligen inte önskat sig. Mörk jord är en spännande historia, men alla hyllningar och alla lovord gjorde mina förväntningar stora och trots att boken med sina föredömliga 272 sidor stundtals är mycket bra så kan jag konstatera att den saknar det där lilla extra som skulle ge den toppbetyg. Nu tyckte jag om den, men den var inte lika vass och så fantastisk som jag hoppades på. Den har sina poänger, och är helt klart läsvärd och faktum är att jag trots att jag inte ger den toppbetyg kommer att läsa flera böcker av Belinda Bauer.

Mörk jord får betyget 3,61 på Goodreads och det är väl nästan på pricken vad jag också tyckte efter att ha läst den. Alla Awards till trots.

Läs mer på Belinda Bauers hemsida
Läs mer om boken på Modernista Förlag.

Recension av bok #1: Belinda Bauer – Mörk jord. Blacklands. 2010. Modernista förlag. 280 sidor.

Mer litteratur på Spoof.se

Text : Johan Åhlund – Foto : Modernista och Amazon.

Årets nyårslöfte – Läsa minst tio prisbelönta bra böcker!

Årets nyårslöfte blev att jag under 2016 ska läsa minst tio deckare/thrillers som belönats med tunga litterära priser de senaste tio åren. Alltså populära, välskrivna kriminalromaner som finns med på listorna när nedanstående litteraturproffs, proffstyckare och jurymedlemmar sagt sitt. Bra böcker helt enkelt.

Jag rankar vinnarna av den äckligt prestigefyllda Gold Dagger Award högst då priset delas ut av engelska The Crime Writers Association. De vet vad de sysslar med och bland deras tio senaste vinnare lär det finnas flera bra böcker. Förmodligen även bland deras runner-ups.

Sedan finns ju också Glasnyckeln, som är Skandinaviska deckarsällskapets pris och som årligen delas ut till bästa nordiska kriminalroman. Svenska Deckarakademin delar ut Martin Beck Award och här väljer jag att läsa någon av de utländska vinnarna då jag redan plöjt igenom flera av de svenska.

Slutligen har vi även Theakston’s Old Peculier Crime Novel of the Year Award som årligen håller en gigantisk författarfestival och som delar ut priser till vad de anser vara riktigt bra böcker. Det lär alltså knappast vara något problem att hitta spännande läsning, om man låt oss säga letar upp några av de tio senaste årens vinnare hos dessa litteraturproffstyckare och sedan börjar att grotta ner sig i alla tänkbara mordgåtor, polisutredningar och mysterier. De böckerna jag tror på och som jag börjar läsa kommer sedan att redovisas hyggligt kortfattat här på bloggen.

Recension av bok #1: Belinda Bauer – Mörk jord. Blacklands. Modernista förlag. 280 sidor.
Recension av bok #2: Ann Cleeves – Svart som natten. Raven Black. Albert Bonniers Förlag. 382 sidor.

Mer litteratur på Spoof.se

Vilka bra böcker har du tänkt att läsa i år?
Johan Åhlund

Postcard Killers – Marklund och Patterson slår sig ihop!

postcard killers_ liza marklund james pattersonAtt det redan gått nästan sex år sedan den här kom ut var min första tanke när jag plockade ner den från bokhyllan. Efter att ha läst ett mindre maraton med Jo Nesbös fantastiska böcker om Harry Hole var det dags för något annat. Liza Marklund´s böcker om Annika Bengtzon läste jag när hon var relativt ny och jag gillade de tre första böckerna (Sprängaren, Studio Sex och Paradiset).

Sedan tröttnade jag, men när hon bestämde sig för att tillsammans med deckarräven James Patterson (som skrivit böckerna om rättspsykologen Alex Cross, samt haft 56 (femtiosex) böcker på NY Times bestsellerlista) skriva en hårdför seriemördarthriller så blev det ett inköp. Postcard Killers, inte var dag man stöter på en ”svensk” bok i svenska butiker med engelsk titel. Hur som helst, med föredömligt korta kapitel och lite drygt 350 sidor skulle Postcard Killers kunna vara en tight, spännande och tempohög actionrökare. Dock med en alkoholiserad, olycklig amerikansk snut med hämndbegär som måste samarbeta med en svensk kvinnlig journalist. Klyschigt anyone?

Medierna kallar dem The Postcard Killers. De är unga, vackra och välutbildade – och de skär halsen av unga människor över hela Europa. Efter varje våldsdåd postar de ett vykort till en journalist i städerna där de dödat. Nu har de kommit till Stockholm. Det inser Dessie Larsson, journalist på tidningen Aftonposten, för hon har precis fått deras kort i sitt postfack. Samtidigt dyker New York-snuten Jacob Kanon, vars dotter mördats av The Postcard Killers och de båda tar upp jakten på mördarna.

Postcard Killers börjar med ett rappt tempo. Läsaren kastas in i deras bestialiska förehavanden med en gång och snabbt inser man att deras sociopatiska drag och brutalitet kommer bli en svår nöt att knäcka för Mr Kanon och Dessie. Ett par djävulskt elaka seriemördare som under en semestertripp drar från stad till stad och begår bestialiska mord och dessutom förser kriminaljournalister med detaljerade bilder på hantverket lär vara en polisiär mardröm att utreda. Men när Dessie och Jacob slår sina påsar ihop börjar de komma allt närmare sina antagonister, och en kamp mot klockan inleds då morden knappast kommer att ta slut innan någon sätter stopp för förövarna…

postcard killers_2När Jacob Kanon dykt upp utanför Dessies lägenhet tar boken fart ytterligare. Den känns nästan som att läsa en actionfilm. Det händer saker ofta och vetskapen om att boken håller sig på förhållandevis korta 350 sidor så är den en pageturner. Postcard Killers är svår att lägga ifrån sig och med sina korta kapitel läser man gärna ett till, och ett till. Det är ju ett bra betyg.

Morden skildras detaljerat och en kollega på jobbet mäktade inte med de detaljerade morden. Visst blir det grafiskt detaljerat, men det för ju också med sig att det samtidigt blir spännande. Lägg där till några fiffiga vändningar i handlingen så konstaterar jag att Postcard Killers var en hyggligt spännande läsupplevelse. Inte något litterärt mästerverk, utan en skickligt uppbyggd thriller vars geografiska platser gör den spännande. Den hade tjänat på att ha mer utvecklade karaktärer, inte minst Jacob Kanon. Honom hade jag gärna vetat mer om. Nu har jag inte spoilat någonting, och känner du för att ta upp Liza Marklund igen så kan den här boken vara ett bra tidsfördriv. Du läser klart den på några dagar och som pendlingslitteratur är den klockren! Plus även för den senare pocketutgåven som har några sidor extramaterial om författarduon, sånt är alltid trevligt. När kommer filmen tro?

Postcard Killers får betyget 3,77 på Goodreads och det är väl i mitt tycke en aningen högt.

Läs mer om James Patterson på Piratförlaget.
Läs mer om Liza Marklund på Piratförlaget.
Text : Johan Åhlund – Foto : Piratförlaget

Jakten på en mördare – Lysande reportagebok av Barkman

Per-Åke Åkesson är nyutnämnd kriminalchef i ett svenskt polisdistrikt som inte drabbats av ett spaningsmord på tio år. Då försvinner en 17-årig flicka från en gård ute på landet. Åkesson och hans utredare dras in i en våg av mord som huvudsakligen drabbar kvinnor. Samtidigt, i granndistriktet, har polisen misslyckats med att lösa mordet på tioåriga Helén Nilsson i Hörby.

Jakten på en mördare är en välskriven reportagebok om en av Sveriges skickligaste mordspanare under en viktig epok i svensk polishistoria. Boken påminner om en deckare, men här skildras svenskt polisarbete så som det ser ut i verkligheten. Hur fungerar polisens tipshantering och samarbetet över myndighetsgränserna? Hur löser polisen spaningsmord? Och vad händer när medborgarna känner att polisen sviker? Via Per-Åke Åkesson, polisen som löste Helénfallet, får vi uppleva en verklig mördarjakt inifrån.

Den här boken skrev Tobias Barkman 2009 och när den kom ut i pocket passade jag på att läsa den på en resa. Jag mer eller mindre sträckläste den, och då jag redan läst Barkmans senaste bok Maffiakrig samt har läst ett antal av hans kriminalreportage i Sydsvenskan såg jag fram emot en välskriven och intressant skildring av svenskt kriminal- och utredningsarbete. Jag blev inte besviken, för Jakten på en mördare är en av de absolut bästa reportageböckerna inom true-crimegenren som jag läst. De karaktärer som Barkman skildrar finns ju på riktigt och när man redan från början får ett ytterst sympatiskt intryck av Per-Åke Åkesson och hans kollegor önskar man sannerligen att alla poliser vore av samma kaliber. De framställs i boken som ödmjuka, tuffa på rätt ställe, kompetenta, effektiva och bra på att samarbeta. Snart börjar de tillsammans att undersöka flera svårlösta mordfall. De tänker utanför lådan och den ena ledtråden leder till den andra. De skickliga förhören ger nya uppslag som snabbt följs upp, allt för att hitta de skyldiga.

Poliserna i Barkmans bok är som sagt befriande nog så långt ifrån de snutar som vi är vana att se i filmer. Efter att ha läst den så är det bara att hoppas att Åkesson och hans kollegor fortsätter med sitt arbete, lång tid framöver trots sin ålder. Dessutom skildrar boken till viss del de negativa delarna av polisiär prestige, omorganisationer, sammanslagningar samt olika distrikts maktkamp. Något som verkligen inte gör det lättare att lösa komplexa mordfall är när olika högt uppsatta polischefer väljer att sätta prestige före samarbete och det är faktiskt beklämmande läsning.

Hur som helst så är boken välskriven och känns väldigt noga researchead. Inget man skriver ihop på någon vecka direkt. Dessutom avslöjar den också några riktiga polisiära klavertramp av gigantiska dimensioner. Ta det faktum att den alkoholiserade Ulf Olsson som skrytit inför andra om sina pedofila äventyr kunde bo i Hörby när mordet på Helen skedde, utan att någon polis ens tänkte tanken på att intressera sig för honom? Det kan man som sagt undra. Det finns flera missar av den typen, och detta lär göra läsarna upprörda. Men, den här boken är spännande och ger läsaren en rafflande läsupplevelse där man genom hårt arbete finner mer eller mindre osannolika gärningsmän och sedan får dem att prata, och på så sätt får ett antal bestiala kvinnomord sin lösning. Gillar du en här boken lär du troligtvis också uppskatta Maffiakrig, som Barkman skrev förra året. Personligen tycker jag att den här är mer intressant, och jag läser gärna mer av författaren när han är på det här humöret!

Text : Johan Åhlund

Uppdrag : Mord av Simon Kernick

Engelsmannen Simon Kernick är en vass författare av engelsk kriminallitteratur. Med antihjälten kriminalinspektör Dennis Milne i centrum skrev han två väldigt spännande deckare 2008 och 2009. Handel med döden hette den första och den var lite av en nytändning i genren då den utan att avsölja för mycket var ganska olik gängse snutlitteratur. Vanvettigt spännande och effektivt uppbyggd, och hårdför.

Det här är ingen trist brittisk idyll med gubbar i tweed som löser brott, här kastas vi in i den undre världen och bjuds på oväntade vändningar och snabbt berättande. Jag slukade den väldigt fort. Den var riktigt bra och jag riktigt längtade efter uppföljaren som kom året efter; En bra dag att dö som den hette var i samma stil. Men, sen började Kernick att skriva böcker om kommissarie John Gallan istället. Det var synd, för även om böckerna med Gallan i spetsen är hyggliga så är jag ändå besviken att Kernick började om på ny kula med en ny huvudrollsinnehavare. Men det finns hopp för oss som gillade Milne, läs längre ner. Den första boken med Gallan i huvudrollen hette Mord för mord och den fungerade hyggligt men var ändå lite av en besvikelse. Hur är då uppföljaren Uppdrag : Mord?

Uppdrag : Mord är den andra boken om John Gallan och kickar in på 394 sidor. Handlingen börjar så här:
Operation kirurgsnitt är avsedd att lura colombianska narkotikahandlare att sälja en stor mängd kokain till två polisinfiltratörer på ett hotell vid Heathrow, men den slutar i katastrof och misstankarna faller snart på en av de inblandade poliserna, Stegs Jenner. Men Stegs är inte som andra poliser. Han är något av en enstöring med flera disciplinära prickar i registret och har alltid levt på gränsen. När hans kollega och nära vän dör i skottdramat på flygplatsen bestämmer han sig för att köra sitt eget race. Samtidigt deltar kommissarie John Gallan och inspektör Tina Boyd i utredningen av mordet på den före detta gangstern Slim Robbie O´Brien, som har varit med om att arrangera operationen. Nu är han också död, skjuten tillsammans med sin gamla mor i hennes lägenhet i Islington samtidigt som händelserna på Heathrow. Stegs Jenner har sin egen agenda och utvecklar en plan som han har haft i tankarna mycket länge. Hämnden må vara ljuv men ska utföras med finess. Men är han den som polisen söker? Medan Gallan, Boyd och kommisarie Asif Malik kommer allt närmare den som ligger bakom mordet i hotellrummet avslöjar de en mordisk konspiration som för dem till kärnan av en av Londons mest ökända ligor. Vad de inte vet är att de också styrt in på en kurs som kommer att leda en av dem rakt i skottlinjen.

Jaha, men hur var den nu då? Jovars, jag tog mig igenom den och den var faktiskt bättre än den ganska ordinära föregångaren. Men Kernick behärskar genren och har ett driv i sitt berättande. Kapitlen är föredömligt korta och karaktärerna känns vid det här laget inkörda och väl fungerande. Berättarmässigt så går det undan i svängarna och historien byggs upp på ett bra sätt, och mot slutet så tar det sig rejält. Kernick levererar som vanligt spänning och den här är hittills den bästa boken om John Gallan. Men, jag saknar fortfarande Dennis Milne och hoppas att The Payback som den tredje boken om Milne heter är lika bra som de två föregående. Jag har en hög böcker att läsa framöver, och jag hoppas att The Payback kommer ut på svenska. Det vore konstigt annars då Bra Böcker nyss valt att get ut titeln Utan Nåd istället. Med en ny huvudrollsinnehavare. Givet skulle man satsat på att ge ut The Payback när man tidigare gett oss de andra två men det är bara att läsa den på engelska istället, eller att vänta och hoppas.

Text : Johan Åhlund Foto : Kriss-usa.com

Drama City – Välskriven thriller av George P Pelecanos

Det var ett tag sedan jag satte tänderna i George P Pelecanos thriller om den villkorligt frigivne Lorenzo Brown, så detta blir mer ett lästips än en utförlig bokrecension. Hur som helst så är Pelecanos en mästare på stadsskildringar och en mycket duktig författare. I Drama City följer vi Lorenzo som efter avklarat fängelsestraff för narkotikalangning nu hittat rätt i sitt liv och jobbar som inspektör för den lokala djurskyddsföreningen. Han patrullerar Washingtons mest nedgångna kvarter och letar efter vanskötta hundar. Hans vän och övervakare Rachel Lopez gläds åt hans nuvarande laglydiga liv, men hon vet inte att hon i stort sett är det enda som håller honom inom lagens ramar.

Lorenzos gamla gäng lockar och att ha en massa kriminella vänner kan vara en svår frestelse att motstå. Speciellt när ett fullskaligt gängkrig riskerar att bryta ut och Lorenzo får allt svårare att hålla sig utanför. Samtidigt lever Rachel ett dubbelliv, hon är ansvarsfull och noga med sitt jobb som övervakare på dagarna, men lever ett helt annat liv på nätterna. Då hon jagar sprit och sex. Deras vägar kommer snart att mötas under former de inte skulle kunna ana.

Trots gängkrig och annat elände så är Drama City en ganska återhållsam roman. Pelecanos är som sagt helt suverän på att beskriva sitt Washington och när man läser så ser man stadens gator och dess olika karaktärer på ett nästan kusligt sätt. Det är svårt att sluta läsa, samtidigt som karaktärerna Lorenzo och Rachels olika liv skildras så här välskrivet. Drama City är en resa i droger, socialt utanförskap och osäkerhet men framförallt ensamhet. Nu låter det kanske som om boken är destruktiv och en mardröm att ta sig igenom. Så är definitivt inte fallet. Den läser sig själv och även om den inte är det mest gripande jag läst så tog jag mig igenom de blott 270 sidorna på ett par dagar och det är ett tecken på att jag inte kunde lägga Drama City ifrån mig. Bra jobbat Pelecanos!

Text : Johan Åhlund
Foto : Förlaget