Spel

Out Run – Segas arkadmästerverk samt jämförelse mellan de olika versionerna!


Vi som är födda på 70-talet och är intresserade av tv-spel har säkerligen ett gäng favoritspel som vi i vår ungdom plöjde ner ohälsosamma mängder enkronor i. Första gången jag kom i kontakt med Segas fantastiska racerspel Out Run var på en semesterresa till kanarieöarna. Troligtvis julen 1986. Spelkabinettet med ratt och stol hade lastats in i spelhallen veckan innan och kön ringlade lång från automaten, och så även från växlingskassan. I en Ferrari Testarossa cab (som ju inte fanns) kunde man som spelare fara omkring längs hyfsat varierade vägar tillsammans med blondinen i förarsätet. Men först fick man välja musik i bilstereon. Det ska sägas direkt att musiken i Out run (av Hiroshi Kawaguchi) är helt fantastisk. Låtar som Splash wave, Magical Sound Shower och Passing Breeze har en speciell plats i mitt hjärta. Och så även spelet, att flänga omkring i en kurva med pedalen platt i mattan och 293 km/h på mätaren samtidigt som det börjar dyka upp mötande trafik är inte helt fel. Out Run är fortfarande hyggligt snyggt och om det fanns ett arkadkabinett i närheten hade jag gladeligen lagt in några kronor och börjar arbeta mig runt Devils Canyon igen. Dessutom var detta inte Segas enda superbra racerspel, Sega Rally håller även det mycket hög klass! Självklart köpte jag Out Run 2 till Xbox, och det funkade väl som lite light nostalgi, men det slår inte originalet på något sätt. Ett underbart spel på sin tid, och det kom även att bli legendariskt!

Nedan finns en spännande jämförelse mellan olika portningar och versioner av spelet. Man minns det så väl när ens kompisar på allvar menade att det inte var så stor skillnad i grafiken mellan Spectrums version jämfört med Atari ST eller Commodore Amigas… Yeah right… 🙂

Text : Johan Åhlund

History of Racing Video Games

Metaljesusrocks har satt ihop ett par nostalgiskal klipp om hur racingspelen på dator har utvecklats genom åren. Grafik i all ära men inget slår körkänsla.

Minecraft – Nu som bok

mc1Journalisterna och författarna Daniel Goldberg och Linus Larsson har tillsammans gedigna kunskaper inom teknik, ekonomi och kultur. Dessa kunskaper kom bra till hands i deras förra bok Svenska Hackare. Nu återvänder duon till författandet och ger sig i kast med att skildra historien bakom en av Sveriges mest fantastiska framgångssagor, nämligen skapandet av Minecraft.

Att Markus ”Notch” Persson och hans vänner i Stockholmsföretaget Mojang skapat ett spel som blivit så pass mycket mer än man från början kunnat ana råder det inget tvivel om. Med mer än 1.5 miljarder intjänade kronor och över 30 miljoner aktiva spelare i alla åldrar har det som från början var Notch´s egna lilla hobbyprojekt blivit ett av världens mest sålda spel. En sådan makalös framgångshistoria måste ju skildras och boken berättar hur en okänd och uttråkad programmerare idag är en av datavärldens mest ansedda personer och en världskändis med över 1,1 miljoner följare på sitt Twitterkonto.

Sagan skildras från början där Markus får en Commodore 128 i present av sin pappa. All ledig tid tillbringas framför datorn. Vetgirigheten vet inga gränser och Markus lär sig mer och mer. Men att sitta inne i lägenheten framför datorn hela dagarna var väl inte direkt var Markus mamma hade hoppats att sonen skulle ägna sig åt. Därför försökte hon att aktivera honom med hjälp av sportaktiviteter. Det sket sig.

Mer än 30 miljoner spelare lär vara sanslöst glada över att Markus inte valde en karriär inom idrotten. Istället blev han grym på att programmera, och sökte efter möjligheter att få programmera spel på heltid. Efter att ha jobbat in pengar och samtidigt ha vantrivts på flera företag jobbade han parallellt med sitt eget hobbyprojekt på fritiden. Efter att ha funderat ett tag över att flytta till USA och börja jobba på anrika Valve fattades ett livsavgörande beslut. All in. Minecraft skulle bli stort!

Att Minecraft blev en makalös succé vet vi ju redan. Boken är läsvärd då den på ett fint sätt även skildrar Markus uppväxt, hans delvis mycket tunga familjesituation, karriären och drömmarna men också hans ovilja att driva företag och sitta i trista möten. Han lever för att programmera och göra sin grej. Därför är det viktigt att låta andra ta hand om verksamheten och det är spännande läsning när Markus och hans vänner bildar Mojang med allt vad det innebär med förväntningar, resultat, överraskningar och ekonomisk avkastning. Man har även på ett bra sätt skildrat hur Stockholm som spelstad ser ut med alla dessa utvecklare där mångmiljonprojekt skapas med jämna mellanrum. Lägg där till en smart skildring om hur dataspelsbranschen ser ut, och dess villkor och skillnader. Just skillnaderna mellan indieutvecklare och giganter som Electronic Arts olika sätt att arbeta är spännande läsning.

Om man är det minsta intresserad av dataspel, indieutveckling, kulturfenomen, kreativa masterminds, konsten att hela tiden utveckla projekt, Markus andra spel, hur man håller en bra relation med miljontals användare samt om kreativ affärsutveckling så har man lite drygt 230 sidors välskriven läsning framför sig. Jag sträckläste den under en kväll, och ville ha mer. Och då ska vi ha klart för oss att jag aldrig spelar Minecraft, inte ens en minut. Jag vågar inte, för risken är att man fastnar. Det har hänt förr. Tack för det Daggerfall.

Text : Johan Åhlund
Bild : Internet
Sugen på att börja spela? Det finns bra svenska tutorials som visar hur man gör.